Jag kan förstå att man kan bli skeptisk mot kärnkraft när man läser det här. Men jag kommer inte att ta upp några fördelar som den faktiskt har utan bara en kort resumé om kärnkraft och olyckor som inträffat samt hur annorlunda den kommer se ut i framtiden.
Under femtio år har världens atomkraftsproduktion ökat från fem megawatt ur en reaktor till nästa femhundra gigawatt från femhundra reaktorer. Men för drygt tjugo år sedan var det tuffa år för kärnkraften, med bland annat de uppmärksammade olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl.
Sommaren 1954 matas den allra första kärnkraftselen in på kraftnätet. Den vattenkylda, grafitmodererade reaktorn stod i staden Obinsk i Ryssland, och effekten var blygsamma fem megawatt. Det var drygt elva år efter att Enrico Fermi startat den första kontrollerade kedjereaktionen i Chicago.
Världens första kommersiella atomkraftverk, Calder Hall i brittiska Sellafield, togs i drift 1956. Den gaskylda reaktorn hade ganska dålig verkningsgrad och levererade till en början bara 50 megawatt, men trimmades senare upp till 200 megawatt. Nya kärnkraftsreaktorer växte upp som svampar, och idag finns cirka 450 reaktorer i världen med en sammanlagd effekt på 370 gigawatt.
Den första stora radioaktiva utsläppet skedde redan den 29 september 1957, då ett kylsystem på upparbetningsanläggningen Mayak nära Chelyabinsk i Ryssland falerade. Detta ledde i sin tur till att en tank med radioaktivt avfall överhettades och exploderade. Explosionen var så kraftfull att den kastade det högaktiva avfallet ca 1 km upp i luften, där det skapade ett radioaktivt moln som i sin tur spred radioaktivt material över ett stort område. Omkring 90 % av radioaktiviteten spreds inom 5 km från tanken och resten deponerades i ett långsmalt område, 30-50 km brett och 300 km långt, i nord-nordostlig riktning från Majak. Enligt beräkningar motsvarade explosionen 75 ton av TNT (310 GJ) och gav ifrån sig 20 MCi (700 PBq) vilket utsatte 124,000 till 270,000 människor för farligt höga nivåer av strålning. Händelsen hemlighetsstämplades men delvis tillkännagavs av Sovjet först år 1989, hela 32 år efter händelsen. Olyckan klassificerades senare som en 6:a på den 7-gradiga INES-skalan, som är utarbetad av Internationella atomenergiorganet för att kunna gradera incidenter vid kärnkraftsanläggningar.
Samma år skedde även en annan stor olycka när en brand utbröt i en av grafitreaktorerna i Sellafield, i Storbritannien. Vilket frigjorde stora mängder radioaktivt material. Händelsen räknas som en av de värsta kärnkraftsolyckorna före Tjernobylkatastrofen. Den har i efterhand blivit klassad som en 5:a på INES-skalan. Sellafield är även det mest olycksdrabbade kärnkraftverket genom tiderna med ett flertal incidenter som bland annat har graderas med en 3:a 2005 och 5 st 4:or mellan 1955-1979 på INES-skalan.
I början gick utvecklingen av den civila kärnkraften hand i hand med militärernas önskan om att ha atomvapen i sin arsenal. De militära atomvapnen behövde den civila atomkraften, och vice versa, ur både teknisk och ekonomisk synvinkel.
I Sverige byggdes experimentreaktorn R1 vid KTH mitt inne i Stockholm. Den 13 juli 1954 startade kedjereaktionen för första gången. Sex år senare startades R2an, i Studsvik (reaktorn framställde radioaktivt material för tekniskt och medicinskt bruk). Ytterligare tre år senare togs R3an i drift. Reaktorn låg i Ågesta söder om Stockholm, och dess syfte var att försörja stadsdelen Farsta med värme.
Den fjärde reaktorn, R4an, byggdes under 1960-talet i Marviken utanför Norrköping. Förutom el skulle reaktorn framställa plutonium till en svensk atombomb, men anläggningen byggdes om till ett oljekraftverk när Sverige skrev under ickespridningsavtalet 1970.
Sedan dess har tolv kommersiella reaktorer byggts vid Barsebäck, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. De första ritningarna gjordes 1965 och den sista reaktorn var driftklar 1985.
Men kostnaderna för att bygga kärnkraft sköt i höjden och de fossila bränslena blev billigare, vilket gjorde att kärnkraftsutbyggnaden avstannade i hela världen. Från att ha varit lösningen på världens energi- och miljöproblem under 1960-talet blev kärnkraften själv ett miljöproblem under 1970-talet. Röster höjdes för att avveckla kärnkraften, som ansågs skapa oöverskådliga olycksrisker, strålningsskador och långsiktig miljöförstöring. Och så kom olyckorna; först i Harrisburg, sedan i Tjernobyl.
Under fem dagar, med början den 28 mars 1979, följde världen via media händelserna i reaktor 2 vid kärnkraftverket Three mile island utanför Harrisburg i USA. Det började med några felaktiga mätvärden och ett antal smärre misstag. Det hela utvecklades till att reaktorhärden delvis smälte och radioaktivitet läckte ut i reaktorinneslutningen. Som tur var kom enbart små mängder radioaktivitet, motsvarande ett års driftsutsläpp, ut i fria luften och graderas där med som en 5:a på INES-skalan.
Värre var det sju år senare när kraftverket i Tjernobyl råkade ut för en den hittils ända topp graderade kärnkraftsolyckan med en 7:a på INES-skalan. Det var klockan 01.23 den 26 april 1986 som reaktor 4 exploderade på grund av en bristfällig konstruktion, då den bland annat saknade reaktor inneslutning, och det i kombination med dåligt handhavande. I strid med reglerna hade flera viktiga säkerhetssystem stängts av, och operatörerna tog inte indikationerna om fel på allvar. Ukraina försökte dessutom mörka hela historien till att börja med. Det resulterade i att Sverige och OMVÄRLDEN först upptäckte olyckan, då arbetarna som gick in vid Forsmark kärnkraftverk var mer kontaminerade än de som gick ut, den morgonen.
Olyckorna, folkopinionen och ekonomin gjorde att kärnkraftsbyggandet gick på sparlåga. Till nu.
Särskilt i Sydostasien och Indien byggs nya reaktorer sedan några år. Och planerna på en ny generation kärnkraft blir allt mer konkreta även i västvärlden. Förr byggde man för att processen skulle fungera. Nu tar man ut kraft där säkerheten garanterar detta.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, säger att de nya kärnkraftverk som nu kommer att byggas är mycket säkrare än de som byggdes på 1970-talet.
Och det låter också ganska självklart då man stegvis gått från andra generationens kärnkraftsteknik till tredje generationen och är på väg mot den fjärde generationen idag. Säkerheten är helt annorlunda med dagens teknik, med fram för allt tre avgörande förbättringar som höjt säkerheten och minskat risken för radioaktiva utsläpp:
1. Reaktorhallarna kan förses med dubbla inneslutningar i betong för att minska risken för radioaktiva utsläpp.
2. Sannolikheten för härdsmälta minskas genom att kylpumpar och andra rörliga delar tas bort och ersätts med naturlig cirkulation av kylmedel.
Det finns ett tiotal varianter av den tredje generationens kärnkraftverk. Alla har inte samma lösningar för ökad säkerhet, men just ”härdfångare” finns i de flesta. Janne Wallenius har just avslutat en utbildningsvecka i Jukkasjärvi med svenska och internationella kärnkraftsforskare om den fjärde generationens kärnkraftverk.
- Den fjärde generationens kärnreaktorer bygger på en helt annan teknik och nya material. Den är också mycket mer bränsleeffektiv eftersom den kan återanvända sitt eget avfall, säger han.
Min egen slutsats av de här är jag nu är mer positiv till ny kärnkraft, men mer negativ för de gamla reaktorerna av första generationens kärnkraft som fortfarande finns kvar.
Länkar
- Se film hur tragisk situationen var och blev i Tjernobyl
- En mer faktabetonad film från Tjenobyl.
- Se film från Harrisburg olyckan 1979.
- Utdrag från ”The China Syndrome” som hade premiär dargana innan Harrisburgolyckan och visar upp en snarlik händelse av just detta!
- Den sexsidiga uppgörelsen om energipolitiken mellan de fyra regeringspartierna.
Måste säga att detta är för mig den mest intressanta artikel på länge. =)
Men det är Basindustrin i Sverige som trycker på om att de måste ha billig el i framtiden för deras pappers- och stålproduktion, nåväl Kubal råaluminiumsmältverk i Sundsvall förbrukar enormt mycket de också.Men vi har en inledd Trend, allt färre prenumererar på en morgontidning och allt färre köper kvällstidning.Sverige har liksom Norden en stark tradition av att prenumerera på en morgontidning eftersom vi läser den när vi äter frukost på morgonen.Men nyheter i tryck tillåter ej interaktivitet som kommentarsfunktionen i bloggar och på nyhetssajter på webben.Sverige är världens 4:e största exportör av tidningspapper och en betydande exportör av journalpapper.80% av produktionen av tidningspaper går på export till övriga norden samt nordeuropeiska länder som Storbrittanien och Tyskland.Tyskland är Sveriges viktigaste handelsnation.
Utvecklingen av bloggar och egenproducerade medier kommer i allt högre utsträckning resultera i att allt färre väljer att prenumerera på tryckta medier.När efterfrågan viker stadigt och når en brytpunkt då kommer efterfrågan på tidnings- och journalpapper att resultera i att än fler svenska pappersbruk läggs ner som Holmen Paperägda Wargöns bruk gjorde i December 2008.Wargöns bruk ligger på Vargön utanför Vänersborg.Wargönsbruk tillverkade journalpapper.
Då Sverige är världens 4:e största exportör av tidningspapper så torde produktionen av tidningspapper förbruka 4-5TWh.Nedläggning av journal- och tidningspappersbruk är något som vi kommer att få se mer av kommande år.
SSAB Tunnplåt viktigaste kundsegment är den europeiska bilindustrin för tillverkning av bilkarosser.
Bilkarossen är den bildel som väger mest efter drivlinan.I framtidens hybrid- och Elbilar så måste bilkarosserna väga mindre för att bilarna skall bli mer energieffektiva.
Japanska Toray och amerikanska Fiberforge http://www.fiberforge.com håller på med utveckling av kolfiberarmerad epoxiplast i krysslaminat.Toray levererar den kolfiber som Boeing bygger flygkroppen avi sitt kommande flygplan 787 Dreamliner.
Toyota uppvisade en konceptbil med en kaross i kolfiberarmerad epoxiplast i krysslaminat i Oktober 2007 där hela bilen inklusive encylinders förbränningsmotor och kompakt elmotor med batteri vägde 425Kg.
Amerikanska Fiberforge är ett avknoppningsföretag till Rocky Montain Institute http://www.rmi.org
Volvo Environment Prize pristagaren 2007 var grundaren av Rocky Montain Institute;Amory B. Lovins.Rocky Montain Institute utvecklade en Hybridbil redan 1990 som heter Hypercar.
http://www.hypercar.com
Det är troligen därför Amory B. Lovins fick Volvo Environment Prize 2007.
För att utveckla och presentera en Hybridbil redan 1990 måste vara verkligen förutseende inför vad som komma skall i energifrågan.
Långt före Klimatfrågan blev aktuell.
Amory B. Lovins har skrivit en mängd böcker, oftast i samarbete med andra energiforskare.
Factor four – How we can halving resource use and dubbling wealth.
Något som den svenska energikonsulten Hans Nilsson har vänt och använder som namn till sin hemsida http://www.fourfact.se
Fast numer är Amory B. Lovins anhängare av Factor Ten att det går att energieffektivisera med en Faktor 10 http://www.factorten.org
Något som http://peswiki.org verkar ha tagit intryck av.
Så frågan är om svensk Basindustri med dess omfattande produktion av journal- och tidningspapper och stålproduktion där SSAB Tunnplåt viktigaste kundsegment är den europeiska bilindustrin, när produktionen av både journal- och tidningspapper samt Tunnplåt (stålplåt) kommer att ha fallande efterfrågan kommande år.
När det gäller allt färre prenumeranter av nyheter i tryck så kommer OLED skärmar som har avgörande patent som utgår under 2009, kolla Richard Friend i den engelska editionen på wikipedia.OLED bildskärmar kommer att fasa ut dagens ”platta” bildskärmar kommande år och OLED bildskärmar kommer att bli The Tipping point teknologin för att göra prenumererandet av nyheter i tryck än mer obsoleta.
The Tipping point heter Malcolm Gladwells utmärkt intressanta bok, om hur lite som krävs för att ändra konsumtionsmönster med en rad fallstudier.
Hej Gustav
Tänk att det tog så lång tid för mig att hitta hit?
hehe…kul att du gjorde det till slut iaf då! =)
Har du några tips om vad du skulle vilja läsa om framöver kanske?
Nu känner jag mig mycket smartare! Men tror du får lära mig lite om dessa siffror för alltså jag fattar ingenting om hur mycket energi de producerar kontra vattenkraft, vindkraftverk osv. Mycket lättare om man har något att jämföra med så det måste du lära mig!:)
i iz gustavhall@bdb
Do not a lot of money to buy a car? Worry not, because it’s available to take the mortgage loans to solve all the problems. Thus get a small business loan to buy all you want.