Detta är min blogg...

Då var det dagen efter Vasaloppet och det ända jag känner är att det är ett helt år kvar tills nästa… Men men, nu är det i alla fall dags att börja analysera allt som skett för att så småningom kunna närma sig den där åtråvärda och gudomliga sköna vasaloppssegern i framtiden. Kort sagt känns det resultatet okej, men känner mig ändå mig grymt besviken att jag gjorde några dumma taktiska missar. Det gjorde också att jag verkligen fick lida ont ett bra tag och tillslut även släppa huvudklungan, för att sedan glida in på en lite snopen 31 plats.

Men detta vara till och med det andra Vasaloppet för mig bara i år efter det första i Kina, som också ingår i en kvartett av Vasalopp runt om i välden. Även Japan och USA har sitt eget Vasalopp med det registrerade varumärket. Dock är dom inte i närheten av lika som det svenska kan tilläggas. Men tyvärr var jag inte lika pigg som denna gång som i Kina. det ända positiva med detta lopp var i alla fall att jag tyckte att jag kände mig mycket piggare på de ställen där jag brukar vara trött. Men vi kan ta allt från början:

Starten

Jag fick i alla fall en bra startplats och kom iväg fint utan några problem med stavar eller vurpor som lätt kan hända.

Första backen

Nu får man känna på skidorna och se om dom verkar fungera bra, vilket dom också gjorde. Dock varierade glidet något i de olika spåren eller på olika delar på banan. Lite roligt att lägga till är också att den åkande reportern Gustaf Berglund inte kunde hänga utbrytarklungan med bland annat Engström, Suther och Andreasson från Mora. Bevisligen åkte dom i alla fall väldigt fort då dom höll undan så länge och tog en rad spurtpriser. Tack för den uppvisningen! =)

Avgörande skede

I Evertsberg kände jag mig grymt pigg då skidorna började glida lite extra bra. Då gled jag upp i spetts på huvudklungan. Men i de små backarna innan Lundbäcksbackarna kände jag den första lilla motgången. Därför la jag mig lite längre bak i klungan. Men väl i själva backarna släppte ett stor gäng i mitt av klungan, vilket jag fick börja ösa på rejält. Tyvärr blev det alldeles för långt när vi väl kom ner i Oxberg. Och sedan dröjde det nästan till Hökberg innan vi kom ikapp, som så när… Men precis då drog  Tynell på med ett rejält ryck! Då var jag rejält sliten och alla vi som precis kom ikapp hakades av direkt. Då förstod jag också att kampen inte skulle bli att jaga utan mer att bara glida in i mål på den plats man befinner sig på. Då försvann verkligen tävlingsinstinkten. Då lovade jag mig flera, flera, gånger att aldrig vara så passiv och försiktigt igen. Hellre chansa än att inte få chansen!!

Mål

Mot mål kom det några pigga åkare och åkte om samtidigt som vi åkte om några andra. Dock fortsatte Anders Aukland, som vunnit tidigare, dra vår lilla fyra manna klunga hela vägen in i mål. Tyvärr förlorade jag också spurtstriden mot han och Kjetil Dammen, som var med i Kina.

Slutligen är det bara att gratulera Brink som verkligen slog till. Men studerar man loppet på SVT Play ser man att han fick den bästa resan fram till de sista 100 meterna innan mållinjen och det kan nog förklara det mesta att han kunde slå den urstarke Tynell, som också var väl värd segern.

Själv får jag till sist tacka för detta fina och roliga Vasalopp. Som mål innan start hade jag sagt att jag ville slå fjolårsresultatet på 35:e plats vilket jag gjorde med 4:a placeringar men känner ändå att jag hade velat och kunnat gjort bättre! Men men…nu har man mycket som kan motivera en för att träna ett helt år till i alla fall!!!