Hehe ja, som rubriken säger så är jag såld i min nya lilla pryl. Detta kanske just för att användningsområdet bara stiger allt mer mana använder den. Just nu används den flitigt till att surfa med, kolla vädret, nyheter, mail, fb, kalender, lyssna på musik, styra datorn både hemma och när jag är borta, som mus och tangentbord till TV:n, fjärrkontroll till TV:n, uppdatera bloggen, knäppa kort, bildarkiv, ordbok, chatta, läsa och lyssna på böcker, skriva träningsdagbok (även polar), hitta eller navigera, hitta närmaste och billigaste bensinmack, spela, titta på tv, lyssna på radio, ringa och skicka sms såklart med! Och dessutom allt detta med automatisk backup var man än befinner sig! Mycket bra då min förra mobil paja innan jag han göra en backup de senaste halvåret. Dock skall man nämna att det så klart finns en del mindre bra saker också även om de direkt inte är så många. För att nämna iTunes som bara vill synkronisera med en dator utan att modifiera en del själv eller att man måste ”jailbreaka” den för att kunna göra några ytterligare saker man skulle kunna göra. Men sammantaget är känslan i alla fall helgrym måste jag verkligen säga! Tack Apple!
iPhone 4 is da shit!
P.S. Jag skulle verkligen uppskatta om någon vill tipsa om någon bra App för att förgylla nallen ytterligare! D.S.
Nu snackar vi inte globala kriser eller ökade energirelaterade problem utan mer riktigt forskning för framtiden med en helt annan vision. Det kan vara att se genom betongväggar, andas under vatten, bli osynlig eller flyga med sitt eget jet-bälte. Det är bara några av möjliga tekniker som skulle kunna förändra vår vardag total om bara om 30 år. Men tittar man lite närmare finns det en rad andra coola projekt som kan få stor betydelse för framtiden på mycket kortare sikt.
Se som Stålmannen
Det brittiska företaget Cambridge Consultants har tagit fram en liten ”röntgenapparat” kan se genom 40 centimeter tjocka betongväggar. Systemet heter Prisma 200 och bygger på ofarliga radiovågor. Det är litet som en datorväska. Medan Cambridge-forskarna valt att låta Prisma 200 bara upptäcka något som är i rörelse bakom väggarna har forskare vid tekniska universitetet i München i Tyskland utvecklat en sensor som upptäcker så små rörelser som ett hjärtslag bakom en vanlig vägg.
Bli som Osynlige mannen
Alla har någon gång haft fantasier om att få bära en osynlighetsmantel. Nu finns det sådant ”metamaterial” med optiska egenskaper på riktigt. Forskare vid Berkeley-universitetet i Los Angeles har tagit fram ett material som böjer ljus bakåt. Vid brittiska University of St Andrews har forskare visat metamaterial som fungerar på flera olika frekvenser. På Hongkong tekniska universitet har man även lyckats göra objekt på långt avstånd osynliga.
Operera utan blod
Den kultförklarade science fiction-serien Star Trek satte fantasin i rörelse med dr. ”Bones” McCoys bärbara skanner som upptäckte inre sjukdomar och skador på ett ögonblick. Det amerikanska företaget Ultrasound Technology i Seattle har gått ett steg längre och tagit fram en liten ”ultraljudskniv” som gör att läkarna kan skära genom kroppen och samtidigt bränna de blödande partierna så att man kommer ned till det skadade organet. Det amerikanska försvardepartementets forskningsfond Darpa finansierar nu utvecklingen av en bärbar utrustning som kan göra både och – upptäcka blödningar i kroppen och samtidigt laga de skadade områdena.
Andas under vattnet
Konstgjorda gälar är svaret på problemet för människan att stanna under vatten utan begränsningar. Redan för sex år sedan uppfanns konstgjorda gälar som lyckats extrahera så mycket syre ur vattnet så att en dykare kunde stanna under vatten en halvtimme. Problemet är att krävs enorma mängder vatten genom konstgjorda system för att ge en människa tillräckligt med syre. Däremot kan det bli en grej för undervattensrobotar som drivs av bränsleceller. De kan nöja sig med det syre om konstjorda gälar kan producera. Den israeliske uppfinnaren Alan Bodner har försökt komma runt problemet med en sorts champagnemetod som skapar bubblor.
Universtaltolken klarar alla språk
Google kan blixtsnabbt översätta texter på en rad språk men hur fixar man översättningar av det talade språket samtidigt som man talar? Det finns en översättningsmaskin som USA-soldaterna i Irak använder sig av – Iraq Comm. Den skulle kunna bli framtidens universaltolk. Om man pratar arabiska i mikrofonen översätter maskinen det till skriftlig arabiska och läser sedan upp det på engelska. 50 000 ord har man koncentrerat sig på hittills.
Svenska projekt från naturen
Här följer några andra Svenska, men ändå riktigt intressanta, forskningsprojekt som inspirerats av naturen själv. Dessa projekt har under den senaste tiden gjort riktiga genombrott som förhoppningsvis kan leda till att man kommer att kunna få ut produkten på marknaden inom en kortare framtid.
Spindeltråd
Med hjälp av vanliga e-kolibakterier, som fått en spindelgen införd i sin arvsmassa, odlar Spiber Technologies, delar av ett spindeltrådsprotein. När bitarna separerats ut sätter de själva ihop sig till meterlånga trådar. Kan t.ex. användas för att väva material till skottsäkra västar eller fånga in och återvinna värdefulla enzymer åt processindustrin. Eftersom fibrillerna, som trådarna byggs upp av, kan fås att leda ström kan de komma till nytta även inom elektronikindustrin.
Skalbaggesprej
Bombarderbaggens bak sprutar ånga när den blir rädd. Två vätskor blandas och det blir så varmt att vattenånga bildas. Nu utvecklas metoden för sprejflaskor och bränsleinsprutning i motorer.
Blodkärl av cellulosa
Forskare vid Chalmers har dresserat bakterier till att spinna ett finmaskigt nät av tunna cellulosatrådar. Trådarna formas till en menisk eller ett blodkärl och kan ersätta skadad vävnad hos människan.
Självrengörande färg
Smutsen på lotusblommans blad, rinner bort i regn. Hemligheten bakom dess självrenande egenskaper ligger i vattenavstötande knottror med ludd på ytan. Färgen Lotusan från företaget Sto härmar lotusblommans förmåga att förbli torr och ren.
Urstark häftförmåga
Alla tänker på seriefiguren Spindelmannen när det kommer till drömmen om att klättra på lodräta väggar och inte låta några hinder komma i vägen. Men i verkligheten är det geckoödlans fötter som intresserar vetenskapen. Forskare vid brittiska University of Machester kom på själva idén med det var på det polytekniska universitetet i Turin i Italien som man kom på hur man skulle göra – med långa och korta nanorör.
Geckoödlan kan springa uppför vägar och hänga i tak. På fötterna har den en ruggig matta av elektrostatiska fibrer som håller den på plats. Med hjälp av kolnanorör har forskare i USA lyckats framställa ett material som har en vidhäftningsförmåga som till och med är tio gånger högre än geckoödlans.
AlgBatteri
Cellulosa från grönalger kan göras elektriskt ledande och pressas till tunna skikt. Två skikt, med saltat papper emellan, blir ett kompakt och snabbladdat batteri, visar forskning från Uppsala universitet.
Mussellim
Blåmusslor har en förmåga att sätta sig fast ordentligt på båtbottnar. Hemligheten ligger i en järnjoner som förstärker limmet. Kunskapen används för att göra bottenfärg till båtar och lim som ersätter kirurgtråd.
Manetblöjor
Den vanliga öronmaneten består i stort sett bara av vätska. Dess förmåga att suga åt sig vatten används för att utveckla effektivare absorbenter som kan användas till exempel i blöjor.
Historien visar att aktier är en överlägsen sparform. Ingen annan tillgång – vare sig fastigheter, obligationer, konst eller antikviteter – ger en sådan avkastning som aktier. De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen (Affärsvärldens Generalindex) stigit med ungefär 10 procent per år i genomsnitt. Detta trots oljekriser, fastighetskriser och IT-krascher.
I USA, som har ännu äldre statistik, har man kunnat mäta avkastningen sedan 1802, alltså över 200 år. Även där finner man samma utveckling. Den amerikanska börsen har gett en real avkastning på drygt 7 procent per år i genomsnitt. Med en inflation på 2-4 procent hamnar avkastningen runt 10 procent. Det kanske inte låter så imponerande, men en ränta på 10 procent innebär att 10 000 kronor växer till 16 100 kronor på fem år (före skatt), till 25 900 kronor på 10 år och 174 500 kronor på 30 år. Den som lägger undan 10 000 kronor på sin artonårsdag och väntar i 47 år till sin pension vid 65 års ålder har då ett kapital på 882 000 kronor. De förutseende föräldrar som sätter av 10 000 kronor till sitt barn vid födseln skänker en pension vid 65 års ålder på 4,9 miljoner kronor. Så växer aktier över lång tid.
Ingen annan placeringsform lyckas med det.
Bilden visar börsutvecklingen sedan 1971.
Fonder eller aktier?
Vi svenskar är ett fondsparande folk. I stort sett hela den vuxna befolkningen sparar i fonder i någon form. De flesta sparar till sin pension men även för att ha en buffert för framtiden. I Sverige startades den första svenska aktiefonden på 1950-talet men först på 1980-talet när allemansfonderna såg dagens ljus började fondsparandet ta fart och nu när premiepensionssystemet sjösatts är 98 % av alla vuxna svenskar fondsparare – oavsett om man vill eller inte.
Vill man göra det enkelt för sig är en bred aktiefond ett utmärkt alternativ. Dock ska man vara medveten om att de flesta fonder har svårt att överträffa index på längre sikt, speciellt de större breda fonderna. De flesta stora fonders innehav utgörs till stor del av de aktier som utgör index. Och eftersom fonderna dessutom tar ut avgifter, ofta rätta stora avgifter, har de flesta professionellt förvaltade fonderna faktiskt svårt att slå index på lång sikt. Ett alternativ till att spara i fonder är då att köpa aktier i de stora svenska investmentbolagen som till exempel Investor, Industrivärden eller Ratos för att nämna några. Därefter kan man bygga ut sin aktieportfölj genom egna aktiva val av aktier allteftersom man börjar lära sig mer och på så sätt försöka få en ännu bättre avkastning.
En säker, ekonomisk och miljömässigt hållbar tillgång på el är en förutsättning för att klara klimatmålen med fortsatt välfärd och tillväxt.
Det finns flera skäl till den förändrade synen på kärnkraft. De viktigaste är insikten om att ny elproduktion behövs samtidigt som utbyggnaden av förnyelsebara energikällor är en alltför långsam och dyr väg att gå under en överskådlig tid framöver. Teknikutvecklingen av förnyelsebar energi behöver kombineras med utökad och utvecklad kärnkraftsproduktion. Kärnkraften är praktiskt taget fri från koldioxidutsläpp och har dessutom god konkurrenskraft då den är billig att producera.
Framtidens teknik
Sedan de första civila reaktorerna startades på 60-talet har den tekniska utvecklingen gått snabbt på kärnkraftens område. Styr-, säkerhets- och övervakningssystem har uppgraderats och effektiviteten har förbättrats. De stora stegen avseende säkerhet och effektivitet – typen av reaktor och sättet att använda bränslet – har dröjt, främst av politiska skäl.
De kommersiella reaktorer som byggs idag är av den tredje generationens fissionsreaktorer. Det är samma reaktortyper som de vi har i Sverige idag, lättvattenreaktorer, men mer kraftfulla, effektiva och ytterligare förhöjd säkerhetsnivå.
Den fjärde generationens reaktorer är s k fissionsreaktorer av typen brid- och högtemperaturreaktorer. Inga sådana finns i drift idag. Genom multilaterala forsknings- och utvecklingsprogram samordnas resurser till ytterligare utveckling och praktisk erfarenhet. Med fjärde reaktortyper tar kärnkraften inte ett utan ett stort antal steg framåt. Utöver elproduktion kommer dessa reaktorer även att användas för vätgasproduktion, fjärrvärme och avsaltning av havsvatten.
Nästa generation ännu effektivare
Den fjärde generationens reaktorer använder uranet 100 gånger effektivare än dagens reaktorer. Utryckt i kilowatt ger en lättvattenreaktor med öppen bränslecykel 50 000 kWh per kilo uran medan en bridreaktor med sluten bränslecykel ger ungefär 3 600 000 kWh per kilo uran. Som jämförelse ger ett kilo stenkol ca 2,6 kWh.
En bridreaktor behöver en viss del plutonium. Men denna reaktortyp skapar mer plutonium per tidsenhet än den förbrukar. Väl igång behövs därför bara uran som inte behöver vara anrikat. Därför behöver i princip inget nytt uran brytas; det som finns i avfallslager och som utarmat uran räcker i ungefär tusen år. Under 2009 avser Kina att bygga det första kommersiella kraftverket av denna typ.
En dröm är att använda mycket höga temperaturer i processen. Men det ligger lite längre bort i tiden. Det stora problemet är att utveckla stål som tål riktigt höga temperaturer. Men reaktorerna kommer antingen att kylas med natrium, bly eller gas. Förutom elproduktion kommer de också kunna producera vätgas som drivmedel till fordon.
Högtemperaturreaktorer kan drivas med såväl vapenplutonium som torium. Redan idag används vapenplutonium som bränsle, men det finns mycket kvar som kan användas för klimatsmart elproduktion. Torium är ett grundämne som tillhör samma grupp som uran. De idag kända toriumtillgångarna räcker för att driva all kärnkraft i världen under 5 000 år. Indiens kärnkraftsprogram är inriktat på att helt fasa ut uran till förmån för torium.
Andra problem, enligt Jan Blomgren, handlar om licensiering, ekonomi, bränslen och säkerhet när det gäller kärnkraftverkens design och drift.
Intresset och populariteten för kärnkraft ökar starkt
I riksdagen anser den större delen av partierna vara sig positiv till fortsatt kärnkraft liksom kärnkraftteknik har blivit är ett ännu mer populärt ämne bland ungdomar. Ansökningarna till dessa utbildningar har fördubblats.
Det finns kärnkraftutbildning på KTH. I höst blir det också möjligt att läsa ämnet på Chalmers och i Uppsala. 2010 kommer det att finnas högskoleingenjörutbildning i kärnkraft i Uppsala.
”I takt med att kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser och orsaker ökat har intresset för kärnkraft som energikälla ökat väsentligt i världen.”
Idag kommer två tredjedelar av världens samlade elproduktion från fossileldade kraftverk. Harrisburg- och Tjernobylolyckorna innebar ett avbräck i utbyggnaden och utvecklingen av kärnkraft som energikälla i både USA och Europa. Denna hållning omprövas nu av allmänhet och politiker på flera håll. Bakgrunden är en tilltagande efterfrågan på el, en ökad förståelse för klimatproblemet samt en teknisk utveckling av kärnkraft vad gäller såväl drift som säkerhet.
Kärnkraft i omvärden
I november 2008 presenterade EU sin plan för Europas framtida kärnkraft. Snabbare reaktorer är på väg att utvecklas. Valet av teknik ska vara klart 2012. Reaktorerna ska tas i drift 2020.
Dessa reaktorer kommer att vara mycket effektivare än de nuvarande när det gäller urananvändningen, sa Jan Blomgren.
Kraftindustrin i USA har lämnat in ansökningar för 26 reaktorer. Några är redan beställda, sa Nils-Olov Jonsson, Vattenfall. De nya reaktorerna kommer att få en effekt på 1 000–1 200 MW i genomsnitt. De nuvarande aggregaten är i genomsnitt på 800 MW.
Finland håller i rask takt på att byta ut sin gamla kolkraft mot den klimatneutralare kärnkraften. I dag finns det fyra kärnkraftsaggregat i Finland – TVO:s två reaktorer i Olkiluoto och Fortums två i Lovisa i Finska viken bara nio mil från Helsingfors. Men Finlands femte reaktor, Olkilouto 3 , är snart klar efter kraftig försening. Olkiluoto 3 byggs av franska Areva och är en gigantisk tryckvattenreaktor på 1.700 MW effekt, dubbelt så stor de två kokarreaktorerna, Olkiluoto 1 och 2 som byggdes av dåvarande Asea Atom och togs i drift 1979 och 1982. I Lovisa har energibolaget Fortum har två tryckvattenreaktorer byggda på rysk teknik. Det första blocket togs i drift 1977 och det andra 1981. Nu planerar Fortum för en tredje reaktor i Lovisa.
I Storbritannien planeras för 10–15 nya reaktorer. Landet har 10 reaktorer och de flesta kommer att behöva ersättas till 2023.
Behoven av nya lagar i Storbritannien är på väg att utredas liksom processkrav och inriktningen på avfallshanteringen. 2010 ska en kommission presentera en plan för landets framtida kärnkraftproduktion.
Kostnadseffektivt
I stället för att till minsta möjliga kostnad producera elkraft med låga koldioxidutsläpp verkar dagens skatter och bidrag snedvridande. Vare sig vindkraft eller biobränsle har lägre koldioxidutsläpp än vattenkraft och kärnkraft – dessutom är de betydligt dyrare att producera.
Miljösmart långtiktigt hållbar
”Klimatförändringarna innebär att vi måste ompröva vår syn på vilka energikällor vi ska använda. Vi vet att vi måste bort från användning av fossila bränslen som genererar stora utsläpp av koldioxid. Rätt producerad är elektricitet den naturliga lösningen.”
Genom att använda elektricitet kan exempelvis fossila bränslen fasas ut till förmån för elbilar. All produktion av elektricitet påverkar miljön på något sätt. Det kan handla om ingrepp i naturen, om utsläpp av växthusgaser eller om risker förenade med förvaringen av restprodukter. Klimatdebatten har återigen satt fokus på kärnkraften som ett av få riktigt effektiva, klimatneutrala alternativ för att fasa ut fossila bränslen, minska koldioxidutsläppen och därmed reducera växthuseffekten.
Låga utsläpp tack vare kärnkraften
Tack vare kärnkraftsutbyggnaden har Sveriges elproduktion de lägsta koldioxidutsläppen i Europa. Sedan 1970 har de svenska koldioxidutsläppen minskat med ca tio procent, samtidigt som elkonsumtionen ökat kraftigt och den svenska ekonomin mer än fördubblats i reala termer. Under samma period har de globala utsläppen ökat kraftigt. Idag har Sverige har lägst utsläpp per capita i EU15, och i hela EU27 är det bara fyra länder (Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern) som har något lägre utsläpp.
Nittio procent av Sveriges elproduktion kommer idag från kärnkraft och vattenkraft. Båda ger ytterst små utsläpp av växthusgaser, till och med mindre än vindkraft. En procent av Sveriges elproduktion kommer från vindkraft.
Säker avfallshantering
Det finns säkra tekniska lösningar på avfallsfrågan. Sverige tillämpar av politiska skäl en så kallad öppen bränslecykel. Den innebär att en bränslestav endast används en gång, trots att bara några procent av energin har använts. Bränslestavarna mellanlagras i 40 år, under den tiden har 95 procent av strålningen försvunnit, därefter ska de slutförvaras i urberget i en särskild inkapsling. Under 2009 förväntas beslutet fattas om slutförvaret ska placeras i Oskarhamn eller Östhammar. Den metod som är tänkt att användas är samma som Finland redan valt.
Det finns även annan typ av avfall, så kallat låg- och medelaktivt. Det handlar om skyddskläder, filter och annan utrustning och kommer även från sjukhus, forskningsinstitut etc. Detta slutförvaras direkt.
På sikt – fusionskraften
Det pågår också forskning inom fusionskraften. I en fusionsreaktor slås lätta atomkärnor samman och i en fissionsreaktor klyvs tunga atomkärnor. I båda fallen frigörs energi som tas tillvara. I en fusionsreaktor kan en härdsmälta inte inträffa. Den genererar inte heller något långlivat radioaktivt avfall och bränsletillgången (väte) är i princip oändlig. Den kräver dock extremt höga temperaturer (som i solens inre) vilket innebär stora utmaningar på de material som reaktorn byggs av. På teoretisk nivå har denna typ kärnkraft varit känd länge och flera projekt pågår. Exempelvis har tekniken där själva kedjereaktionen kapslas in i ett magnetfält gjort framsteg. Även inom detta område sker internationell samverkan. I Frankrike byggs nu en prototyp i full skala och beslut om att bygga en demonstrationsreaktor är beräknat att fattas 2020. Kommersiell användning av fusionskraften torde ligga minst ytterligare 20 – 30 år fram i tiden.
Nu när jag äntligen gjort klart det sista tentaplugget inför sommaren kan jag återigen kolla in mitt lilla sidointresse, d.v.s. byggkonstruktioner. Ganska imponerande och snygga byggnader måste jag säga.
En rolig sak och nämna är att terroristhotet för väldigt stora byggnader efter den 11:e september var klart påtagligt speciellt kring OS i Kina. För när man skulle bygga Shanghai World Financial Center (492 m) beslutade man sig för att bygga bort risken för flygplansattacker med ett hål rakt genom byggnaden, redan från början! Ni känner nog igen byggnaden här nedan:
Att bygga högst, störst, mäktigast och vackrast har alltid drivit människan. Men att bygga högst har blivit en lika stor tävling som att springa snabbast på 100 meter:
Men även världens största åt alla dess håll. Se själv:
Världens lääängsta broar:
Och en avslutande favorit! ”Världens näst starkaste bro”:
Historiken kring bränsleförvaret
1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverig inleds.
1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.
1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.
1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn – stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.
1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.
1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.
2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.
2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.
2013 ger regeringen klartecken att börja bygga.
2015 kan första klartecken ges för att börja planera för bygget.
2020 kan slutförvaring i berget påbörjas. Bygget kommer ta minst 7 år innan det kan stå helt färdigt.
2022 som tidigast kan bygget vara klart 2022, sade Claes Thegerström på presskonferensen idag när Forsmarks utropades som byggplats.
2023 När driften av det kya kärnbränsleförvaret, som anläggningen kommer att heta, väl är igång från 2023 kommer 250 personer att vara sysselsatta på heltid.
2070 är förmodligen den tid som förvaret tidigast kan vara uppfyllt. Vid denna tidpunkt har man förhoppningar om att kunna fasat ut dagens verk och kunna byggt nästa generations verk med hjälp av fusion.
Förvaringsmetod
Den svenska metoden för slutförvar av utbränt kärnbränsle har tre barriärer för att hindra radioaktiviteten att sprida sig.
1. De 25 ton tunga kapslarna av gjutjärn och koppar…
2. … som bäddas in i en särskild lera som sväller när den blir fuktig…
3. … i förslutna lagringskammare 500 meter ned i urberget.
Bilden visar hur man skall ”paketera” bränslet.
Så gör de andra länderna
Finland: Fyra kärnreaktorer i dag. En femte under byggnad. Slutförvaring enligt den svenska KBS3-metoden med kopparkapslar, bentonitlera och slutförvar 500 meter ner i urberget vid Olkiluoto.
Frankrike: 58 kärnreaktorer. Två tredjedelar av det använda kärnbränslet upparbetas. Slutförvaring av högaktivt avfall planeras i geologiska lerformationer på 500 meters djup från och med 2025. Avfallet kapslar in i stålkapslar.
Kanada: 18 kärnreaktorer. Det högaktiva avfallet mellanlagras i bassänger vid kärnkraftverken i sju år, därefter i betongbehållare. Planeringen av slutförvaring på 500-1000 meter i kristallint berg avbröts 2002. Nya planer är slutförvaring med återtagbarhet. Start 2069.
Kina: 11 kärnreaktorer i drift, 7 under byggnad, 10 ska börja byggas och ytterligare 4 planeras till 2020. Använt kärnbränsle ska först upparbetas. Upparbetningsanläggning håller på att byggas. Slutförvaring i geologiska formationer. Val av plats väntas ske 2020 och slutförvaring från 2050.
Storbritannien: 19 kärnreaktorer. Mellanlagring vid kärnkraftverken och upparbetning vid Sellafield, där det högaktiva avfallet förvaras i väntan på slutförvaring. Regeringens rekommendation är geologisk slutförvaring. Ingen tidpunkt fastställd. SKB är rådgivare.
Sverige: 10 kärnreaktorer. Sedan 1985 mellanlagras det använda bränslet i bassänger under jord i Oskarshamn. Geologisk slutförvaring 500 meter ner i berget planeras från 2020. Val av plats är nu Forsmark och ansökan om att få bygga kommer att lämnas in i mitten av 2010.
Tyskland: 17 kärnreaktorer. Avfallet upparbetades i Frankrike och Storbritannien fram till 2005. Nu mellanlagras det vid kärnkraftverken. Huvudalternativet för slutförvaring var tidigare saltformationer i Gorleben. Nu undersöks andra alternativ. Slutförvaring från 2035.
USA: Mer än 100 kärnreaktorer. Planer på 26 nya. Använt kärnbränsle lagras i betongbehållare vid kärnkraftverken. Slutförvaring planeras i Yucca Mountain i Nevada, 300 meter under markytan och 300 meter ovanför grundvattennivån. Platsen godkändes 2002 av presidententen och ansökan lämnades in förra året. Men invånarna i Nevada har överklagat och osäkerheten är stor.
Läs mer
Svenk kärnbränslehantering AB – http://www.skb.se/
Förvaret som det kommer att se ut när det är färdigt 2023.
Enligt datortillverkaren Acer kommer Microsoft släppa nästa generations operativsystem Windows 7 redan den 23 oktober. Vilket betyder att om man då köper en ny bärbar dator efter det datumet kommer man få med det färdig installerat på burken direkt. Och den hårt sargade branschen hoppas nu på en vändning av dator produkter efter det.
Microsoft har konsekvent hållit fast vid att Windows 7 inte kommer att skeppas förrän någon gång i januari 2010. Detta trots att många rykten cirkulerat som gör gällande att operativsystemet lär släppas tidigare, kanske redan till sommaren.
Enligt amerikanska Computerworld har datortillverkaren Acer nu bekräftat att företaget kommer att börja leverera datorer med Windows 7 installerat redan den 23 oktober i år. Enligt Acer så kommer Windows 7 först att levereras med företagets All in One Z5600-dator.
Acer uppger ytterligare att alla som köper en dator med Windows Vista en månad innan släppet av Windows 7 kommer att erbjudas en gratis uppgradering av operativsystemet. Och det betyder att då blir det datorbyte för mig iaf!
Jag kör Windows 7 Beta på både bärbara datorn och stationära sedan länge tillbaka och tycker det fungerar riktigt bra. Bättre och snabbare än Vista och XP. Dessutom fungerar redan alla drivrutiner som fungerar till Vista direkt i 7:an. Och imorgon kommer den första stora uppdateringen för Windows 7 som ska skapa grund för den färdiga produkten den 23 oktober.
Här kan du se lite hur det ser ut och vad du har att vänta:
Stridsflygplanet F-35 har blivit en mardröm för den amerikanska regeringen. Prislappen är nu uppe i 1 miljard kronor per plan och den amerikanska kongressens revisorer slår larm. Men Norge tror fortfarande att det är det billigast alternativet.
Totaltkostnaden för de 2 456 plan som det amerikanska försvarsdepartementet beställt har nu sprängt 1000 miljardersgränsen, skriver kongressens revisorer inräknat inköp och livscykelkostnad.
Den totala inköpskostnaden beräknas nu till 300 miljarder dollar och livscykelkostnaden med drift och underhåll 760 miljarder dollar.
Sammanlagt blir det 1 060 miljarder dollar som de amerikanska skattebetalarna ska ut med för att få ett av världens modernaste och mest avancerade flygplan.
Här får du en förklaring varför:
Mer än dubbelt så dyr som Jas Gripen
Omräknat per plan i svenska kronor blir den direkta inköpskostnaden mer än 1 miljard kronor per plan och den totala kostnaden med inköp, drift och underhåll 3,8 miljarder kronor per plan.
En miljard kronor per plan är mer än dubbelt så mycket som ett ”Jas Gripen Next Generation” skulle kosta i inköp, enligt de offerter som Saab lämnat till Norge och Danmark.
Och 3,8 miljarder kronor i livscykelkostnad är mer än tre gånger så mycket som för Jas Gripen NG, enligt de uppgifter som cirkulerar i Danmark, som nu står på tur välja mellan F-35 och Jas Gripen.
Här är den svenska motsvarigheten:
Lightning II i USA och JSF i Europa
F-35 utvecklas tillsammans med den amerikanska marinen, det amerikanska flygvapnet, den amerikanska flottan samt sju andra samarbetsländer, bland andra Norge, Danmark och Holland.
I USA heter planet Lightning II och i samarbetsländerna Joint Strike Fighter, JSF. Samarbetsländerna väntas köpa 730 stycken plan.
I Norge har regeringen bestämt sig för Joint Strike Fighter. Den norska regeringen hävdar att man fått ett bra pris på JSF samtidigt som man anser att Gripen är dyrare än vad som sägs i Saabs offert.
I Holland lutar det också åt Joint Strike Fighter medan den danska regeringen fortfarande håller sina kort tätt tryckta mot kroppen. Beslutet tas först på försommaren.
Alla vill ha mer kraft! Den mänskliga kraften gäller det att träna upp, men den maskinära kraften måste man utveckla och bygga ut. Fast vad ska man satsa på?
Ska man satsa rätt känns ändå den förnyelsebara energin bäst. Idag storsatsar man på just det men ändå vet jag inte om man den el-försörjning som kommer ut på nätet når över ens 1% av Sveriges totala energiförbrukning just det. Som kommer 49% från vattenkraft, 49% är kärnkraft och den sista procenten är övrigt.
Vilken kraft man än väljer att bygga ut vet man redan vad framtidens energikälla är! Men frågan är bara hur man skall kunna utnyttja den?
Än så länge får vi hålla oss till kärnan i våran elproduktion – kärnkraften. Det efter en snabb överblick av några andra alternativ:
Just nu är världsrekordet för solceller där man omvandlar solljus till elektricitet på 41,1 % vilket känns väldigt lovande. Då är den alltså effektivare än bensinmotorn som har en verkningsgrad ungefär 33%. det som är bra med solceller är bland annat att det är enkelt att använda på små trådlösa apparater som behöver el. Och därmed har just solceller ett enormt potential om den kan utvecklas ännu mer.
Sedan bör också nämnas att vinkraften ökar kraftigt i Sverige och ska öka till hela 10 TWh till 2015, vilket motsvarar ändå inte inte mer än 6-7 procent av den totala elförsörjningen. Utöver det har även Energimyndigheten föreslagit att planeringsmålet för 2020 ska vara 30 TWh vindkrafts-el. Men dom stor svängningarna i den el som produceras av vinkraftverk gör ändå inte detta till någon ersättande energiförsörjning. Utan tvärt om då den blir beroende av andra energislag som måste ta över då vinden inte kan producera någon el.
Den kanske bästa energikällan kan möjligen vara vattenkraften. Tyvärr har den mycket begränsade expansions möjligheter och där med kan man inte heller räkna med den i framtiden samtidigt som el-konsumtionen ständigt ökar.
Men kärnkraften svarar för cirka 17 procent av elproduktionen i hela världen. Det finns cirka 440 el-producerande kärnkraftverk i drift i världen i 30 länder och den som har flest är USA med hela 103 stycken. I januari 2008 var ett 30-tal nya reaktorer under uppbyggnad bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår, men också i Västeuropa håller ny kärnkraft på att byggas. I Finland och i Frankrike har nya stora kärnkraftsaggregat beställts och börjat byggas. Så varför bör inte Sverige också haka på tåget?
Mellan 2020-2025 räknar man med att fasa ut Oskarshamn reaktor 1. O1 som den kallas har en effekt på 491 megawatt och ger då inte bara minst effekt av alla reaktorer i landet, utan också minst energi på grund av långa avställningstider för revision och service. Den framtida ersättaren blir en bjässe på cirka 1 800-2 000 megawatt, vilket skulle motsvara en höjning på över 400%!
De nya reaktorerna som byggs i dag, som typ Finlands femte reaktor, ligger på runt 1 600 MW, och med tanke på teknikutvecklingen kan man vänta sig betydligt högre effekt framöver.
På sommarjobbet i Forsmark kan jag säga att den här låten rullade på de flesta mobilringsignalerna, och då får jag också så roliga minnen när jag hör den. Därför tycker jag också att den passar ganska bra in här och nu:
UPPDATERAD. Jag kan förstå att man kan bli skeptisk mot kärnkraft när man läser det här. Men jag kommer inte att ta upp några fördelar som den faktiskt har utan bara en kort resumé vad som har hänt kärnkraften och om eller hur annorlunda den ser ut idag.
Under femtio år har världens atomkraftsproduktion ökat från fem megawatt ur en reaktor till nästa femhundra gigawatt från femhundra reaktorer. Men för drygt tjugo år sedan var det tuffa år för kärnkraften, med bland annat de uppmärksammade olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl.
Sommaren 1954 matas den allra första kärnkraftselen in på kraftnätet. Den vattenkylda, grafitmodererade reaktorn stod i staden Obinsk i Ryssland, och effekten var blygsamma fem megawatt. Det var drygt elva år efter att Enrico Fermi startat den första kontrollerade kedjereaktionen i Chicago.
Världens första kommersiella atomkraftverk, Calder Hall i brittiska Sellafield, togs i drift 1956. Den gaskylda reaktorn hade ganska dålig verkningsgrad och levererade till en början bara 50 megawatt, men trimmades senare upp till 200 megawatt. Nya kärnkraftsreaktorer växte upp som svampar, och idag finns cirka 450 reaktorer i världen med en sammanlagd effekt på 370 gigawatt.
Den första stora radioaktiva utsläppet skedde redan den 29 september 1957, då ett kylsystem på upparbetningsanläggningen Mayak nära Chelyabinsk i Ryssland falerade. Detta ledde i sin tur till att en tank med radioaktivt avfall överhettades och exploderade. Explosionen var så kraftfull att den kastade det högaktiva avfallet ca 1 km upp i luften, där det skapade ett radioaktivt moln som i sin tur spred radioaktivt material över ett stort område. Omkring 90 % av radioaktiviteten spreds inom 5 km från tanken och resten deponerades i ett långsmalt område, 30-50 km brett och 300 km långt, i nord-nordostlig riktning från Majak. Enligt beräkningar motsvarade explosionen 75 ton av TNT (310 GJ) och gav ifrån sig 20 MCi (700 PBq) vilket utsatte 124,000 till 270,000 människor för farligt höga nivåer av strålning. Händelsen hemlighetsstämplades men delvis tillkännagavs av Sovjet först år 1989, hela 32 år efter händelsen. Olyckan klassificerades senare som en 6:a på den 7-gradiga INES-skalan, som är utarbetad av Internationella atomenergiorganet för att kunna gradera incidenter vid kärnkraftsanläggningar.
Samma år skedde även en annan stor olycka när en brand utbröt i en av grafitreaktorerna i Sellafield, i Storbritannien. Vilket frigjorde stora mängder radioaktivt material. Händelsen räknas som en av de värsta kärnkraftsolyckorna före Tjernobylkatastrofen. Den har i efterhand blivit klassad som en 5:a på INES-skalan. Sellafield är även det mest olycksdrabbade kärnkraftverket genom tiderna med ett flertal incidenter som bland annat har graderas med en 3:a 2005 och 5 st 4:or mellan 1955-1979 på INES-skalan.
I början gick utvecklingen av den civila kärnkraften hand i hand med militärernas önskan om att ha atomvapen i sin arsenal. De militära atomvapnen behövde den civila atomkraften, och vice versa, ur både teknisk och ekonomisk synvinkel.
I Sverige byggdes experimentreaktorn R1 vid KTH mitt inne i Stockholm. Den 13 juli 1954 startade kedjereaktionen för första gången. Sex år senare startades R2an, i Studsvik (reaktorn framställde radioaktivt material för tekniskt och medicinskt bruk). Ytterligare tre år senare togs R3an i drift. Reaktorn låg i Ågesta söder om Stockholm, och dess syfte var att försörja stadsdelen Farsta med värme.
Den fjärde reaktorn, R4an, byggdes under 1960-talet i Marviken utanför Norrköping. Förutom el skulle reaktorn framställa plutonium till en svensk atombomb, men anläggningen byggdes om till ett oljekraftverk när Sverige skrev under ickespridningsavtalet 1970.
Sedan dess har tolv kommersiella reaktorer byggts vid Barsebäck, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. De första ritningarna gjordes 1965 och den sista reaktorn var driftklar 1985.
Men kostnaderna för att bygga kärnkraft sköt i höjden och de fossila bränslena blev billigare, vilket gjorde att kärnkraftsutbyggnaden avstannade i hela världen. Från att ha varit lösningen på världens energi- och miljöproblem under 1960-talet blev kärnkraften själv ett miljöproblem under 1970-talet. Röster höjdes för att avveckla kärnkraften, som ansågs skapa oöverskådliga olycksrisker, strålningsskador och långsiktig miljöförstöring. Och så kom olyckorna; först i Harrisburg, sedan i Tjernobyl.
Under fem dagar, med början den 28 mars 1979, följde världen via media händelserna i reaktor 2 vid kärnkraftverket Three mile island utanför Harrisburg i USA. Det började med några felaktiga mätvärden och ett antal smärre misstag. Det hela utvecklades till att reaktorhärden delvis smälte och radioaktivitet läckte ut i reaktorinneslutningen. Som tur var kom enbart små mängder radioaktivitet, motsvarande ett års driftsutsläpp, ut i fria luften och graderas där med som en 5:a på INES-skalan.
Värre var det sju år senare när kraftverket i Tjernobyl råkade ut för en den hittils ända topp graderade kärnkraftsolyckan med en 7:a på INES-skalan. Det var klockan 01.23 den 26 april 1986 som reaktor 4 exploderade på grund av en bristfällig konstruktion, då den bland annat saknade reaktor inneslutning, och det i kombination med dåligt handhavande. I strid med reglerna hade flera viktiga säkerhetssystem stängts av, och operatörerna tog inte indikationerna om fel på allvar. Ukraina försökte dessutom mörka hela historien till att börja med. Det resulterade i att Sverige och OMVÄRLDEN först upptäckte olyckan, då arbetarna som gick in vid Forsmark kärnkraftverk var mer kontaminerade än de som gick ut, den morgonen.
Olyckorna, folkopinionen och ekonomin gjorde att kärnkraftsbyggandet gick på sparlåga. Till nu.
Särskilt i Sydostasien och Indien byggs nya reaktorer sedan några år. Och planerna på en ny generation kärnkraft blir allt mer konkreta även i västvärlden. Förr byggde man för att processen skulle fungera. Nu tar man ut kraft där säkerheten garanterar detta.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, säger att de nya kärnkraftverk som nu kommer att byggas är mycket säkrare än de som byggdes på 1970-talet.
Och det låter också ganska självklart då man stegvis gått från andra generationens kärnkraftsteknik till tredje generationen och är på väg mot den fjärde generationen idag. Säkerheten är helt annorlunda med dagens teknik, med fram för allt tre avgörande förbättringar som höjt säkerheten och minskat risken för radioaktiva utsläpp:
1. Reaktorhallarna kan förses med dubbla inneslutningar i betong för att minska risken för radioaktiva utsläpp.
2. Sannolikheten för härdsmälta minskas genom att kylpumpar och andra rörliga delar tas bort och ersätts med naturlig cirkulation av kylmedel.
Det finns ett tiotal varianter av den tredje generationens kärnkraftverk. Alla har inte samma lösningar för ökad säkerhet, men just ”härdfångare” finns i de flesta. Janne Wallenius har just avslutat en utbildningsvecka i Jukkasjärvi med svenska och internationella kärnkraftsforskare om den fjärde generationens kärnkraftverk.
- Den fjärde generationens kärnreaktorer bygger på en helt annan teknik och nya material. Den är också mycket mer bränsleeffektiv eftersom den kan återanvända sitt eget avfall, säger han.
Min egen slutsats av de här är jag nu är mer positiv till ny kärnkraft, men mer negativ för de gamla reaktorerna som fortfarande finns kvar.
Även om denna video är ganska självkritisk mot ny kärnkraft:
Länkar
- Se film hur tragisk situationen var och blev i Tjernobyl
- En mer faktabetonad film från Tjenobyl.
- Se film från Harrisburg olyckan 1979.
- Utdrag från ”The China Syndrome” som hade premiär dargana innan Harrisburgolyckan och visar upp en snarlik händelse av just detta!
- Den sexsidiga uppgörelsen om energipolitiken mellan de fyra regeringspartierna.
Nu har den äntligen nått sin slutliga höjd. Den hemlighölls ända in i det sista, men den 17 januari 2009 stiog det helt klart. Då hade man nått hela 818 m med 190 våningar med plats för kontor, affärer och hotell. Bygget väntas kosta ungefär 4 miljarder svenska kronor och är nu världens högsta byggnad med förkrossande marginal mot sina motståndare. Denna enastående byggnad vid namn, Burj Dubai, står nu i en hel ny centrum kärna som har skapats för att möta den nu snabbast växande stadenDubai i hela världen.
Men det stod inte på länge efter att man presenterat planerna på Burj Dubai innan man visade upp en ännu högre byggnad. Nämligen Nakheel Tower som ska bli över 1 km högt. Den planeras byggas ut i vattnet som en egen ö. Kostnaderna för bygget som täcker 270 hektar beräknas till flera miljarder dollar. Då får man bostäder för 55000 personer, arbetsplatser för 45000 personer och hotellyta på 250000 m2. Dessutom sägs det att man redan har satt igång med förberedelserna….
Mer info om skrapan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Turning_Torso
Senaste kommentarer