Hur ser framtiden ut egentligen för våra världshav? Om framtiden ska inbringa ett mänskligt välbefinnande måste faktiskt också våra hav var friska och välfyllda med ett levande djurliv. Haven står idag mellan stolarna på beslutsfattare vilket gör att ingen tar tag i problemen på allvar för att reglera eller kontrollera destruktiva fiskemetoder eller en rättvis användning av friska fiskbestånd. Denna film tar tagits fram från ett projekt kallat ”Ocean 2012″ som vill propagera för EU att inse faktum och göra ett krafttag åt problemet.
Här bloggar jag om Energi & Miljö
Det tar 30 år innan den förnyelsebara energimixen kan börja ersätta kärnkraft
Hur vi ska säkerställa framtidens behov av baskraft är en central och viktigt fråga att ställa. Att argumentera för att Sverige ska minska användningen av kärnkraft eller av den redan hårt utbyggda vattenkraften och samtidigt klara elförsörjning med kraftigt utbyggd vind-, bio- och solkraft ter sig naivt, och förutsätter väldiga stora elprisökningar som vore förödande för alla. Idag finns det inte någon absolut säker eller helt miljövänlig teknik att tillverka energi, men att går alltid att göra den bättre. Men man måste också komma ihåg att de tekniska systemen som är förknippade med risker innebär samtidigt stora fördelar, annars skulle vi inte använda oss av dom.
Idag ser man att länder som fattat sådana beslut (som ex. Tyskland) insett att beslutet varit lättare att fatta än själva verkställandet. Tyskland tvingades så sent som för bara två veckor sedan starta igång en avstängd kärnkraftsreaktor för att inte riskera elbrist.
Den funktionalitet som näringslivet efterfrågar av elsystemet är stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga priser. Säkra leveranser och en tilltro till att vi även i framtiden kommer att ha en trygg elförsörjning är också en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet i Sverige. För det behövs en baskraft som ut gör just det i elsystemet. Elen som produceras i Sverige består i dag till cirka 90 procent av vatten- och kärnkraft, som inte ger några koldioxidutsläpp. Resten består till övervägande delen av andra förnybara energikällor, som också har minimala koldioxidutsläpp. Dessutom behövs en reglerkraftkomponent som varierar med förbrukningen, som exempelvis delar av vattenkraften uppfyller. När vi till detta adderar väderberoende kraft som vind-, sol- och vågkraft ökar behovet av regerkraft, och där med behovet av baskraft.
Att förlita sig på ett prognostiserat överskott av framförallt väderberoende el till 2040 är inte tillräckligt när man vill avveckla stora delar av baskraftkomponenten i elsystemet. Av det faktum att det inte bara är levererade kWh under året som spelar roll – utan också hur styrbara de är som är avgörande för stabiliteten i systemet.
Förklarande film för att satsa energi på din framtid.
De förnyelsebara energikällorna har en god framtid framför sig. Men det kommer ta tid innan de kommer kunna producera en reglerbar elproduktion som kan ersätta den nuvarande baskraften. Det energipolitiska beslut som fattades 2009 har öppnat upp möjligheten för ersättning av befintliga kärnkraftverk. Därför är överenskommelsen om att nya kärnkraftsaggregat ska kunna ersätta gamla en nödvändighet för att kärnkraften skall bli kunna bli säkrare och bidra till att stabilisera det svenska elproduktionssystemet.
Sverige har i dag Europas bästa och klimateffektivaste elförsörjning och det kan vi också fortsätta med om vi inte förivrar oss. Energimixen av förnybar kraft kommer att ge ett väsentligt bidrag till elsystemet framöver, men vi har inte råd att stänga några dörrar inför framtiden när det gäller klimatneutrala alternativ för baskraft. I dag är baskraften utöver kärnkraft framför allt fossil med gaskraft, kolkraft eller utbyggd vattenkraft. Så innan vi kan använda de kommande förnyelsebara energikällorna som baskraft bör vi ta till vara på kärnkraftens stora fördelar.
Framtidens smarta hus kräver nya flexiblare och grönare lösningar
Den 22 februari, 2012
Under Arkitektur, Energi & Miljö, Innovation & Design, Teknik & Utveckling
Med Ingen kommentar
Permalänk
Permalänk
Framtiden ställer nya krav och nya önskningar. Därför börjar det bli dags att också bygga för vad vi kan förvänta oss för framtiden och inte som idag med de lägsta nuvarande kraven som antagits för den tid som varit. I takt med att de globala miljöproblemen blir allt mer påtagliga växer medvetenheten om stadsplaneringens betydelse för miljön. Och framtiden har redan börjat!
Tidigare har man hanterat städer och natur genom att kommendera och kontrollera. Men man har börjat upptäcka att det inte är så enkelt. Det man har gjort tidigare var kanske det bästa förr, men ett problem idag. Därför finns det en hel del att tänka på för att skapa bättre förutsättningar i framtiden redan nu.
Bland annat finns det en hel del att göra när det gäller designen av hus. Inte minst för den biologiska mångfalden. Arkitekterna har åt åtminstone börjat bygga med större hänsyn till naturen. I storstäderna blir det allt vanligare med gröna tak och trädgårdar. Gör man gröna tak i Stockholm är det förstås bra för mångfalden, men om man bygger med gröna tak i Melbourne bidrar det också till att kyla av staden. Förmodligen kommer de ekologiska frågorna till slut bli avgörande för framtidens städer.
I framtiden tror jag själv att ekologiska faktorer kommer att avgöra hur ekonomin klarar sig. Vi är idag bara i början av det gröna skiftet. Ett skifte som är i klass med övergången från det agrara samhället till det industriella, eller från det industriella samhället till det postindustriella. Några nycklar till framtiden kommer ligga i att göra våra bostäder säkrare med mycket flexiblare, effektivare och ekologiskt hållbara för att helt enkelt kunna klara av framtidens tuffa och allt snabbare förändringar.
Smart buildings – The future of buildings technology.
Läs mer
15 (More) Future Wonders of Green Technology: From Spinning Towers to Seawater Greenhouses
Nu är det dags att börja omvandla kunskap till smart energi
Det är ett faktum att efterfrågan på energi växer med omkring 2,2 procent årligen. Det skulle betyda en ökning från 20 300 terawattimmar idag till 33 000 terawattimmar år 2030. Hur formar man en sådan utveckling att bli hållbart för framtiden?
Det finns tyvärr inget direkt svar på den fårgan men för att kunna hantera de största pådrivande faktorerna bör man fokusera på fram för allt ett viktigt område – energiomvandling, dvs. att skapa el och utnyttja den så bra som möjligt. Det är där begreppet om en intelligent nätinfrastruktur – det smarta elnätet kommer in. Smarta nät betyder flexibela nät, smart produktion och smarta användning.
I de nuvarande elnäten följer energiproduktionen belastningen. Men i framtidens smarta nät skall elförbrukningen följa produktionen istället för tvärtom. Ett exempel på det är när elbilar och husållsapparater kan laddas på kvällstid och utnyttja exempelvis billig vindkraft. Detta innebär att vi är på väg mot ett paradigmskifte. Där vi lämnar enkelriktade energi- och kommunikationsflöden bakom oss och går mot dubbelriktade kraftflöden! Se här:
Framtidens smarta elnät och elbilar.
Energismarta lösningar är första steget för framtidens gröna hus
Den 3 november, 2011
Under Arkitektur, Energi & Miljö, Teknik & Utveckling
Med Ingen kommentar
Permalänk
Permalänk
Om nu någon tycker att elpriset är ett problem i hemmet, då bör man nog snarare se över förbrukningen än priset i sig. Vilket några av lösningarna kan vara att lagra energi i frysen, tvätta eller ladda bilen när elpriset är som lägst. Här i Västerås har bostadsbolaget Mimer börjat visa vägen för framtidens hus genom att visa upp ett typhus i Vallby.
Huset är ansluten till ett smart elnät, ett begrepp som är hajpat i dag men kanske vardag år 2026. Ett sådant intelligent nät måste stå pall för massor av små nyckfulla elproducenter, som pumpar in stora mängder el blåsiga soldagar, men inte bidrar alls under vindstilla nätter. Men för att skapa ett plushus krävs många bäckar små.
I elskåpet finns en styrmodul som följer elpriset timme för timme och styr hemmets apparater automatiskt. Detta styra allt från värmeslingorna i golvet till led-spottarna i taket. När det finns ett överskott av el sjunker elpriset vilket reflekteras med att t.ex. ladda elbilen full, tvättmaskinen startar och temperaturen i frysen sänks några grader. När elpriset stiger stängs utvalda funktioner av och överskottsenergi lagras i batterier.
Smart energianvändning i hemmet.
Windtamer – vindkraftverket som suger in vinden två gånger
I takt med att det byggs allt fler vindkraftverk drivs också utvecklingen framåt. Dagens vindkraftverk är till exempel mer avancerade och optimerade än aldrig förr. Men med WindTamer Turbines visar man på att det går att producera mer än dubbelt så mycket mot traditionella vindkraftverk [Källa] genom en relativt enkel lösning. Detta genom att istället för att trycka bort vinden, suga in den och på så vis även bli mer effektiv på lägre vindhastigheter än tidigare. Dessutom är verken tysta och kan byggas mindre mot traditionella verk, vilket på så vis kan byggas närmare konsumenternas bostäder.
Introduktion av WindTamer Turbines.
Läs mer på www.aristapower.com.
Kärnkraften klarade natur-katastrofen bättre än vattenkraften i Japan
Vad som inte har synts mycket i mediarapporteringen om naturkatastrofen i Japan var att en fördämning till ett vattenkraftverk brast och spolade bort ett helt samhälle. Ett oljeraffinanderi och en kemisk fabrik brann också upp, vilket lär ha orsakat ett flertal döda och omfattande miljö- och hälsofarliga utsläpp.
Däremot tog ganska snart händelserna i kärnkraftverket Fukushima, varav ännu ingen förolyckats, full dominans över nyhetsrapporteringen. Antikärnkraftsjournalistikens gamar gottar sig i den ena snaskiga rubriken efter den andra om teoretiska risker med förhöjd strålning, medan de 27 000 döda kommer i skymundan.
Faktum är att till och med den hittills allra värsta kärnkraftsolyckan är överdramatiserad. En grundlig undersökning gjordes åren 2003-2005 och redovisas i den ansedda rapporten, The Chernobyl Legacy (Arvet efter Tjernobyl) som bl.a. IAEA, WHO och FN står bakom. Enligt rapporten inskränker sig de hittills kända dödsfallen till 30 personer av de runt 100.000 personer som deltog i släckningen och upprensningen på kraftverket. Den enda påvisade inverkan på befolkningen är en tydlig ökning av sköldkörtelcancer med 4000 fall. Av dessa dog 20 personer medan resten tillfrisknade efter medicinsk behandling. Totalt har alltså enbart 50 dödsfall kunnat kopplas till Tjernobyl.
I långtidsförloppet kan teoretiskt ytterligare ca 4000 cancerfall inträffa under 80 år efter olyckan, men eftersom 22% av befolkningen dör i cancer av andra ‘vanliga’ orsaker så kan bidraget från Tjernobyl bara räknas i promille.
I Tjernobylfallet, en sovjetisk halvmilitär konstruktion, råkade reaktorn ut för nukleär kriticitet och stora delar av härden flög i luften och kontaminerade stora markområden med tunga långlivade isotoper. I en lättvattenreaktor som de i Fukushima blir det tre, var för sig förhållandevis beskedliga härdsmältor. Av den information som hittills varit tillgänglig så är de inre delarna, de sk reaktorinneslutningarna intakta och härdsmältan stannar kvar där. De utsläpp som skett är intermittenta utsläpp av gasformiga ämnen med ganska korta halveringstider. Detta styrks av att mätvärdena varierar från gång till annan.
Vad som hittills framkommit pekar mot att resultatet blir tre stycken härdsmältor av typen Three Mile Island (Harrisburg, 1979) med övergående kortlivade gasformiga utsläpp och (denna gång) troligen med viss markkontamination i närområdet i storleksordningen nära de gällande säkerhetsnivåerna. Three Mile Island hade inga utsläpp som skadade någon och ingen behövde evakueras.
Det värsta är att skrämseljournalistiken får många att må väldigt dåligt. Det blir inte bättre av att myndigheterna här hemma går ut med att nu har vi minsann fått radioaktivt jod ända hit. En helt onödig uppgift när man betänker att det rörde sig om en tusendels becquerel per kubikmeter luft och att varje människa går omkring och strålar med 5 000 becquerel av helt naturlig orsak (kalium 40)! Här har SSM en viktig roll att få folk att förstå proportionerna och inte bli skrämda i onödan.
Video om händelseförloppet i Fukushima
LCHF – god hälsa till folket men också ett hot mot vår planet
LCHF står för Low Carb High Fat och går ut på att välja mat som höjer din blodsockernivå så lite som möjligt, dvs. lågt intag av kolhydrater och ett högt intag av fett. Genom att undvika socker och kolhydratrik mat får blodet en lägre blodsockerhalt, vilket ger lägre insulinvärden och en ökad fettförbränning. Genom att äta på det sättet håller sig blodsockret på en låg och jämn nivå och din kropp får möjlighet att börja bränna fett. När kroppen använder fettet i fettcellerna som energi blir vi mindre hungriga eftersom energin redan finns i lagrad i kroppen, klar att använda. Många LCHF:are bekräftar just detta – när kroppen inte längre är sockerdriven försvinner ”vrålhungern” och känslan av att ”man bara måste stoppa i sig något”. Grunderna i LCHF är enkla. Undvik socker och stärkelserik mat som exempelvis bröd, pasta, ris och potatis. Ät dig i stället mätt på kött, fisk, ägg, ovanjordsgrönsaker och naturligt fett (exempelvis smör).
Läs boken: http://s3.kostdoktorn.se/wp-content/2010/12/Matrevolutionen_kapitel1.pdf
Man skall dock veta att denna metod, som alla andra kostråd som finns idag, är framtagna av matindustrin själva – och går egentligen ut på att dom skall tjäna så mycket pengar som möjligt. Men för att det skall sälja måste många gilla det, vilket verkar vara fallet. Tyvärr finns det dock lite forskning inom området jämfört med andra områden som stål eller likande. Roligt nog finns det mer forskning på djurfoder för att t.ex. föda fisk så billigt och effektivt som möjligt. I sådan studier kan man faktiskt visa på att fiskarna växer fortare om fiskmaten innehåller minst 50 % kött. [Källa]
Att lägga om kosten mot mer kött kostar tyvärr mycket på jordens resurser. Att få fram massproducerat kött är en av våra stora klimatbovar, där köttindustrin bidrar med omkring 18 % av jordens totala koldioxidutsläpp. Det går dessutom åt mer vatten och behövs fler transporter mot vegetabiliska livsmedel. Det går åt 16.000 liter vatten för 1 kg kött, 3000 liter för ett kilo ris och 150 liter vatten för en kopp kaffe – om man räknar alla vatten som går åt från odling till ätbar eller drickbar produkt. [Källa]
Ett mycket bra program från Sveriges Radio om ”Fisk på våra tallrikar” finns att lyssna på här: http://itunes.apple.com/se/podcast/id359119549?i=96726845
Mina tips är ändå:
- Äta upp ALLT -> normalt slängs 1/4 av all ätbar mat
- Ät mindre nötkött -> mindre påfrestande på jordklotet
- Ät normalt och varierat -> ät inte överdrivet av nått utan lite av allt
- Ät säsongsanpassat -> mindre transporter
- Regelbundna mattider -> ”småät inte utan ät mindre måltider ofta”
- Ät det du tror på -> läs på själv vad du äter
Kortfilm från Vetenskapens Värld om LCHF
Inför fettupproret från SVT´s vetenskapsnyheter
25 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
Natten till den 26 april 1986 havererade en reaktor i Tjernobyl och många minns detta med en rysning och förtroendet för kärnkraften sjönk dramatiskt, av förståeliga skäl. Tyvärr är många skrämda helt i onödan. Under de drygt 40 år som civil kärnkraft funnits har reaktorerna världen över tillsammans drivits i över 10.000 reaktorår. Under hela denna tid har det hittills bara inträffat två olyckor med konsekvenser för befolkning utanför själva kraftverket, nämligen Tjernobyl och nu nyligen Fukushima i Japan. Ytterligare en olycka som etsat sig fast i medvetandet är Three Mile Island nära Harrisburg i Pennsylvania som ägde rum 1979. I det fallet inskränkte sig förloppet till en härdsmälta helt utan påverkan på omgivningen. Ingen blev skadad och ingen behövde evakueras.
Filmatiserat händelseförlopp av Discovery av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
Av dessa händelser var Tjernobyl den den värsta som kan komma ifråga. Genom en kombination av osäker konstruktion och mänskligt felhandlande blev reaktorhärden kritisk och större delen av den blåste upp i luften och spred sig över stora områden. Men hur stor påverkan hade egentligen Tjernobyl på människa och miljö? En grundlig undersökning gjordes åren 2003-2005 och redovisas i den ansedda rapporten, The Chernobyl Legacy (Arvet efter Tjernobyl) som bl.a IAEA, WHO och FN står bakom. Enligt rapporten inskränker sig de hittills kända dödsfallen till 30 personer av de minst 100.000 som deltog i släckningen och upprensningen på kraftverket. Den enda påvisade inverkan på befolkningen är en tydlig ökning av sköldkörtelcancer med 4000 fall. Av dessa dog 20 personer medan resten tillfrisknade efter medicinsk behandling. Totalt har alltså enbart 50 dödsfall kunnat kopplats till Tjernobyl.
I långtidsförloppet uppskattar WHO att teoretiskt kan ytterligare ca 9000 dödsfall i cancer på grund av Tjernobyl inträffa under 80 år bland de 6.600.000 individer som fått stråldos över 14 mSv efter olyckan, men eftersom 22% av befolkningen dör i cancer av andra ‘vanliga’ orsaker så kan bidraget från Tjernobyl bara räknas i promille och det drunknar i de normala variationerna. Enligt andra uppskattningar skulle ca 22.300 dödsfall i cancer på grund av Tjernobyl kunna ske i hela världen, men trots att denna teoretiska siffra kan verka hög, så försvinner den helt jämfört med de 1,5 miljarder dödsfallen i cancer som ändå inträffar av andra orsaker under samma tid. Motsvarande teoretiska siffra i Sverige är ca 300 fall under 20 år, som ska jämföras med 475.000 dödsfall i ‘vanlig’ cancer. Under samma tid har 800 dött av hudcancer på grund av solstrålning. Sett i proportion till totalen så blir påverkan från kärnkraftsolyckor trots allt små, till och med mindre än solstrålning.
Intressant är också att djurlivet mer än återhämtat sig inom den sk förbjudna zonen. Antalet vilda djur är nu mycket högre nu än innan evakueringen. Det visar att den största påverkan på miljö och natur är människan själv med sin blotta närvaro.
Man ska naturligtvis inte förringa den tragedi som Tjernobyl var, men vissa grupper har kraftigt överdrivit olyckans konsekvenser för att framhäva sin egen agenda och media har hakat på. Denna skrämselpropaganda har fått många att må dåligt. I själva verket, Tjernobyl och Fukushima till trots, visar statistiken att kärnkraftens påverkan på miljö och människa är klart mindre än de flesta av andra verksamheter, inklusive solbadande.
Här är Sveriges nya kärnkraftsreaktor: Electra
Vad man än tycker om kärnkraft så kommer den att behövas under överblickbar tid, om vi inte bygger ut vattenkraften eller använder skog eller importerad gas som bränsle. Det handlar om att klara effektbehovet. Elektricitet måste ju produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Installerad effekt i vattenkraften är 16 000 megawatt och i våra tio kärnkraftsreaktorer 9 300 megawatt. Vind och sol ger ju också elektricitet, men en vinterdag när det är riktigt kallt är effektbidraget försumbart.
Våra nuvarande kärnkraftverk moderniseras efterhand, men teknikutvecklingen gör att de kommer att fasas ut och ersättas med nya. Framtidens kärnkraftverk kommer att vara både effektivare och säkrare än dagens, men händelserna i Japan visar att stora naturkatastrofer är svåra att helt gardera sig emot.
Lärdomarna från Fukushima-olyckan är många och gör dessutom förhoppningarna på säkrare och hållbarare kärnkraft ännu större. Sverige satsar redan hundratals forskningsmiljoner på det som kallas fjärde generationen kärnkraft. Och nu pågår regeringssamtal om en ännu större satsning: En framtida svensk testreaktor – Electra.
Meningen är att den fjärde generationens ska lösa kärnkraftens mest kontroversiella problem vid sidan om olycksriskerna: dvs. avfallet. Sverige är ett av få länder som i alla fall har en utarbetad plan till 2020, då man skall börja sänkas ner avfallet 500 meter i urberget utanför Forsmark. Den nya rektorn skall ändra lagringstiden av avfallet från 100 000 till 500 år.
Än så länge handlar fjärde generationens kärnkraft om forskning och testreaktorer. Forskarnas vision är att den skall kunna kommersialiseras runt 2030. Priset för den nya typen av kärnkraft kommer i slutänden bli betydligt högre än för dagens. Det finns dock en hel bukett av tekniska lösningar för den fjärde generationens kärnkraftverk. De skiljer sig framförallt genom det kylmedium de använder.
I dag slänger vi bort omkring 99 procent av bränslet. Det finns förslag på att kombinera en modern lättvattenreaktor, en natrium- eller blykylda reaktor och en acceleratordriven reaktor, vilket skulle öka effekten betydligt.
Vetenskapensvärlds inslag om Electra
Hittills har kärnkraftverk byggts nära kusten för att klara tillgången till kylvatten. Men om kraftverket i Fukushima istället hade legat på en eller flera pråmar några mil ut i havet så hade man klarat tsunamin.
Ett flytande kraftverk är dessutom jordbävningssäkert. Med pumpar som drivs av dieselmotorer klarar man kylningen även om elektriciteten faller bort. Skulle även det fallera så är det lättare att kyla från brandbåtar än från brandbilar och helikoptrar. En sista utväg vore att sänka själva rektorn ner under vattnet. En fördel med att kraftverket ligger några mil från land är ju också att det inte finns närboende som måste evakueras – om det värsta skulle hända.
Bilden ovan visar ett förslag på hur en flytande kärnkraftsreaktor skulle kunna se ut. Förklaringar: 1. Boende. 2. Kontrollrum. 3. Reactors. 4. Turbin. 5. Generator. 6. Bränslelager
I Ryssland är man långt framme med små, 70 megawatt, kärnkraftverk på pråmar. På Östersjövarvet i St Peterburg slutmonteras nu det flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov, som ska placeras utanför Kamtjatkahalvön mittemot den japanska ön Hokkaido. Fler flytande kärnkraftverk, utrustade med samma typ av reaktor som används i de ryska atomubåtarna, är dessutom under planering.
Slutligen ser det dock inte ut som att Sverige kommer bygga några nya kärnkraftsverk inom detta decennium. Det för att alla frågor kring kärnkraften i stort skall hinnas vara tillräckligt utredda innan några nya planer sätts i verk.
Vindkraften blir allt bättre – men hur bra är den egentligen?
Vindkraft har utnyttjats i årtusenden genom ex. segel eller väderkvarnar. Dock har vindkraft aldrig fått någon stor betydelse som drivkraft inom industrin, genom att den inte kunde erbjuda en kontinuerlig drivkraft. I stället har vattenkraft eller ångmaskinen (som används i värme- och kärnkraftverk) tagit över. Världens första el-producerade vindkraftverk byggdes redan 1887, även om det dröjde till 1970-talet innan man kunde skapa någon storskalig elproduktion.
Den som möts av förändringens vind, borde inte bygga vindskydd utan väderkvarnar – Gammalt ordspråk
Detta är idag mer än 40 år sedan och mycket har hänt. Men trotts alla stora nyinvesteringar har vindkraften som energislag ännu inte fått något riktigt genomslag. Då är frågan – kommer den att få det?
Energimyndigheten senaste statistik, dvs. från 2009, visar att endast 2 procent av Sveriges elproduktion kommer från vindkraft.
Gigantiska vindkraftssatsningar kommer dock göra skillnad, som ex. SCA och norska staten’s satsning på 223 vindkraftverk i Jämtland och Härjedalen med effekt motsvarande en kärnkraftsreaktor. I den parken planeras även ny teknik med direktdrivna vindkraftverk. Den nya tekniken, är den största nya trenden just nu och gör turbinhuset omkring 10 procent lättare än motsvarande växellådsturbin samt att antalet rörliga delar halveras. Detta innebär i praktiken att rotorn är direkt ansluten till generatorn utan någon mellanliggande växellåda. Detta medför också att den traditionella generatorn vänds ut och in, från att rotorn sitter i centrum och statorn på utsidan, placeras nu statorn i centrum och rotorn med magneterna utanför statorn. Detta gör att verket klarar lägre effekt och kan användas även där vinden inte är så stark.
Tekniken bakom ett nomalt vindkraftverk 2010.
Det finns dock stora nackdelar med vindkraft, även om den anses modern och förnyelsebar. T.ex blåser det inte förjämnan, ger förhållandevis lite och ojämn energi till elnätet, konstruktionerna ger visuellt stor inverkan på landskapet, rotorbladen skadar fåglar, luftrotationen påverkar avdunstningen i klimatet genom att drar ner torr luft från högre luftlager, genererar ett visst buller…
Det är en smutskastande myt att den totala energin för själva vindkraftverket (dvs. allt inkluderat = brytning av råvaror, tillverkning, transporter, drift, återvinning osv.) är större än vad det totalt kan producera – Vetenskapsradion i P1
För att anpassa vindkraften till storstäder kom vinnaren av 2011 års eVolo Magazine´s skyskrapetävling fram med en mycket trevlig lösning. Tävlingen går ut på att rita den mest innovativa skyskrapan med kriterier på: miljöanpassning, konstruktion, anpassning till området, material, teknik och liknande. Lösningen ser ni nedan – grymt coolt! Dock verkar hissarna för de boende bli ett senare problem. 
Vinnarna i eVolo Magazine skyskrapetävling 2011 var franska Atelier CMJN med sitt pariserhjulliknande LO2P: Delhi Recycling Center.
Vindkraft är bra men kommer förmodligen aldrig bli mer än ett komplement till andra energislag. Vattenkraften är kanske det bästa energislaget vi har i alla kategorier. Men det energislag som jag tror kan skapa de största förbättringarna är ändå solenergi, genom elektriskt ledande polymerer. Med det menas att man kan måla upp solpaneler, lampor eller bildskärmar så att dom inte behöver ta någon mer plats utöver den som redan finns, vilket t.ex. vindkraften måste göra.
Kärnkraft har aldrig varit hetare
Ska vi ha kärnkraft i Sverige eller inte? Om svaret är ja, hur ska den då bli så säker som det rimligen är möjligt? Om svaret är nej, vilka är alternativen? Energieffektiviseringar räcker inte när de globala energibehoven accelererar och världen står inför tvingande avveckling av fossil energi. Allt kommer att behövas: vatten-, undervatten-, våg-, vind-, solkraft-, bio- samt den säkerhetsfokuserade fjärde generationens kärnkraft. Att både förse jordens befolkning med energi och samtidigt avstå från kärnkraft är idag en svårlöst ekvation.
Idag tar vi det för givet att det alltid finns energi att tillgå när vi behöver det. Ransonering är inget alternativ för en fortsatt tillväxt. Befolkningen växer allt snabbare där prognoser pekar mot att vi blir 9 miljarder människor runt år 2050. Varje land behöver pålitlig energiförsörjning som snabbt kan ökas när behoven varierar över dygnet och året. Cirka 80 % av världens basenergi kommer av kol, olja och naturgas som måste bort eller kommer att ta slut. Vad ska ersätta dessa 80 % och dessutom klara en kanske fördubblad efterfrågan?
Det går inte att dekorerar alla berg och hav med varken vind- eller vågkraftverk med vad som krävs för att ersätta andra energislag. Solkraft tar i alla fall mindre plats och blir allt mer effektivt och skulle säkert gå att dekorerar de mesta i vår omgivning i framtiden, när vi får till elektriskt ledande polymerer – ledande plats/färg. Biokraft är bara i början i sin utveckling men har än så länge svårt att få till något som skulle motsvara kärnkraft. Undervattenskraft med tid och vattenströmmar skulle vara mycket smidigt då detta är en outnyttjad del av människans tillvaro. Dock finns det fortfarande 100-tals lösningar utan att någon visat sig hålla i kommersiell skala. Vattenkraft som utvinns ur vattens lägesenergi är kanske den bästa energikällan Sverige har men tyvärr är vattenkraften nästan helt utbyggd idag. Effektivisera och bygga om så att vi kan få ut maximalt med vår vattenkraft skulle nog få ha något emot egentligen men jag har ändå svårt att se att man skulle kunna mer än dubbla sin kapacitet. Fusion eller kall fusion är ännu fjärran. ”Rent kol”, med koldioxidlagring (CCS) är en kortsiktig teori utan drivkraft. Då återstår bara kärnkraft – så låt oss bygga väldens säkraste och effektivaste reaktor.
Låt Sverige bygga världens säkraste och effektivaste kärnkraftverk.
Kritikerna av kärnkraft har fastnat i dagens föråldrade kärnkraftverk med teknik väsentligen från 60- och 70-talet. Varje tanke på nyutveckling förkastas och kärnkraft tycks vara för evigt ond. Men ekvationen går inte ihop, såvida man inte önskedrömmer eller helt ignorerar behoven i resten av världen. Ingen teknik är problemfri, det vore en utopi. Modern kärnkraft kommer att vara nödvändig, kompletterad av förnyelsebara lösningar och energieffektiviserar.
Vad som hänt i reaktorerna i Japan efter jordbävningskatastrofen är ännu inte klarlagt, men det går att dra två slutsatser redan nu; utslagning av strömförsörjningen och närvaron av vätgas har påverkat olycksförloppet mycket negativt. Att reaktorerna saknade system för kontrollerad och filtrerad tryckavlastning av inneslutningen till atmosfären kan också ha spelat en avgörande roll i förloppet.
Kärnklyvningen stoppades i Japan, men lättvattenreaktorns akilleshäll är att resteffekten i bränslet, från sönderfall av klyvningsprodukter från själva kärnklyvningen, ställer krav på kylning under ganska lång tid efter avställning. Direkt efter avställning, är resteffekten mellan 5-10 procent, efter några dagar kring 1procent och efter ett år kring 0,1procent av reaktorns normala effekt.
The European Atomic Energy Community (EURATOM)’s film om reaktorsystem.
Nya verk skulle kunna byggas vertikalt nere i berget för att utnyttja att ångan stiger och kylvattnet faller på en betryggande plats. Verken skulle ha dubbla inneslutningar, härdfångare och ett passivt system med stora kylreserver som även de har ett aktivt kylsystem. Kärnavfallet används 100-300 gånger effektivare med högre temperaturer och andra kylmedium, viket leder till ett avfall som bara varar i decennier i stället för årtusenden. Dessutom finns möjligheten att förbruka existerande kärnavfall eller att kanske använda andra kärnbränslen än uran.
Den heta debatten om energifrågan är en mycket svårlös ekvation där kärnkraften kokas hårt just nu. Och förmodligen kommer kärnkraften att bli ännu hetare utan att vi kommer att behöva få se fler olyckor som i Japan i framtiden.
Här kommer lite nyttig kunskap
Här är en riktigt skön dokumentärer om hur jordens vattenresurser används med fokus på flaskvatten. Den är även vinnare av ”Årets dokumentär 2009″ i USA – klart sevärd!
Hela dokumentären finns på SVT Play i svenska version och med nytt svenska namn: Dyra droppar (direktlänk)
Filmens egen hemsida http://www.tappedthemovie.com/
Kärnkraft och framtid
En säker, ekonomisk och miljömässigt hållbar tillgång på el är en förutsättning för att klara klimatmålen med fortsatt välfärd och tillväxt.
Det finns flera skäl till den förändrade synen på kärnkraft. De viktigaste är insikten om att ny elproduktion behövs samtidigt som utbyggnaden av förnyelsebara energikällor är en alltför långsam och dyr väg att gå under en överskådlig tid framöver. Teknikutvecklingen av förnyelsebar energi behöver kombineras med utökad och utvecklad kärnkraftsproduktion. Kärnkraften är praktiskt taget fri från koldioxidutsläpp och har dessutom god konkurrenskraft då den är billig att producera.
Framtidens teknik
Sedan de första civila reaktorerna startades på 60-talet har den tekniska utvecklingen gått snabbt på kärnkraftens område. Styr-, säkerhets- och övervakningssystem har uppgraderats och effektiviteten har förbättrats. De stora stegen avseende säkerhet och effektivitet – typen av reaktor och sättet att använda bränslet – har dröjt, främst av politiska skäl.
De kommersiella reaktorer som byggs idag är av den tredje generationens fissionsreaktorer. Det är samma reaktortyper som de vi har i Sverige idag, lättvattenreaktorer, men mer kraftfulla, effektiva och ytterligare förhöjd säkerhetsnivå.
Den fjärde generationens reaktorer är s k fissionsreaktorer av typen brid- och högtemperaturreaktorer. Inga sådana finns i drift idag. Genom multilaterala forsknings- och utvecklingsprogram samordnas resurser till ytterligare utveckling och praktisk erfarenhet. Med fjärde reaktortyper tar kärnkraften inte ett utan ett stort antal steg framåt. Utöver elproduktion kommer dessa reaktorer även att användas för vätgasproduktion, fjärrvärme och avsaltning av havsvatten.
Nästa generation ännu effektivare
Den fjärde generationens reaktorer använder uranet 100 gånger effektivare än dagens reaktorer. Utryckt i kilowatt ger en lättvattenreaktor med öppen bränslecykel 50 000 kWh per kilo uran medan en bridreaktor med sluten bränslecykel ger ungefär 3 600 000 kWh per kilo uran. Som jämförelse ger ett kilo stenkol ca 2,6 kWh.
En bridreaktor behöver en viss del plutonium. Men denna reaktortyp skapar mer plutonium per tidsenhet än den förbrukar. Väl igång behövs därför bara uran som inte behöver vara anrikat. Därför behöver i princip inget nytt uran brytas; det som finns i avfallslager och som utarmat uran räcker i ungefär tusen år. Under 2009 avser Kina att bygga det första kommersiella kraftverket av denna typ.
En dröm är att använda mycket höga temperaturer i processen. Men det ligger lite längre bort i tiden. Det stora problemet är att utveckla stål som tål riktigt höga temperaturer. Men reaktorerna kommer antingen att kylas med natrium, bly eller gas. Förutom elproduktion kommer de också kunna producera vätgas som drivmedel till fordon.
Högtemperaturreaktorer kan drivas med såväl vapenplutonium som torium. Redan idag används vapenplutonium som bränsle, men det finns mycket kvar som kan användas för klimatsmart elproduktion. Torium är ett grundämne som tillhör samma grupp som uran. De idag kända toriumtillgångarna räcker för att driva all kärnkraft i världen under 5 000 år. Indiens kärnkraftsprogram är inriktat på att helt fasa ut uran till förmån för torium.
Andra problem, enligt Jan Blomgren, handlar om licensiering, ekonomi, bränslen och säkerhet när det gäller kärnkraftverkens design och drift.
Intresset och populariteten för kärnkraft ökar starkt
I riksdagen anser den större delen av partierna vara sig positiv till fortsatt kärnkraft liksom kärnkraftteknik har blivit är ett ännu mer populärt ämne bland ungdomar. Ansökningarna till dessa utbildningar har fördubblats.
Det finns kärnkraftutbildning på KTH. I höst blir det också möjligt att läsa ämnet på Chalmers och i Uppsala. 2010 kommer det att finnas högskoleingenjörutbildning i kärnkraft i Uppsala.
”I takt med att kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser och orsaker ökat har intresset för kärnkraft som energikälla ökat väsentligt i världen.”
Idag kommer två tredjedelar av världens samlade elproduktion från fossileldade kraftverk. Harrisburg- och Tjernobylolyckorna innebar ett avbräck i utbyggnaden och utvecklingen av kärnkraft som energikälla i både USA och Europa. Denna hållning omprövas nu av allmänhet och politiker på flera håll. Bakgrunden är en tilltagande efterfrågan på el, en ökad förståelse för klimatproblemet samt en teknisk utveckling av kärnkraft vad gäller såväl drift som säkerhet.
Kärnkraft i omvärden
I november 2008 presenterade EU sin plan för Europas framtida kärnkraft. Snabbare reaktorer är på väg att utvecklas. Valet av teknik ska vara klart 2012. Reaktorerna ska tas i drift 2020.
Dessa reaktorer kommer att vara mycket effektivare än de nuvarande när det gäller urananvändningen, sa Jan Blomgren.
Kraftindustrin i USA har lämnat in ansökningar för 26 reaktorer. Några är redan beställda, sa Nils-Olov Jonsson, Vattenfall. De nya reaktorerna kommer att få en effekt på 1 000–1 200 MW i genomsnitt. De nuvarande aggregaten är i genomsnitt på 800 MW.
Finland håller i rask takt på att byta ut sin gamla kolkraft mot den klimatneutralare kärnkraften. I dag finns det fyra kärnkraftsaggregat i Finland – TVO:s två reaktorer i Olkiluoto och Fortums två i Lovisa i Finska viken bara nio mil från Helsingfors. Men Finlands femte reaktor, Olkilouto 3 , är snart klar efter kraftig försening. Olkiluoto 3 byggs av franska Areva och är en gigantisk tryckvattenreaktor på 1.700 MW effekt, dubbelt så stor de två kokarreaktorerna, Olkiluoto 1 och 2 som byggdes av dåvarande Asea Atom och togs i drift 1979 och 1982. I Lovisa har energibolaget Fortum har två tryckvattenreaktorer byggda på rysk teknik. Det första blocket togs i drift 1977 och det andra 1981. Nu planerar Fortum för en tredje reaktor i Lovisa.
I Storbritannien planeras för 10–15 nya reaktorer. Landet har 10 reaktorer och de flesta kommer att behöva ersättas till 2023.
Behoven av nya lagar i Storbritannien är på väg att utredas liksom processkrav och inriktningen på avfallshanteringen. 2010 ska en kommission presentera en plan för landets framtida kärnkraftproduktion.
Kostnadseffektivt
I stället för att till minsta möjliga kostnad producera elkraft med låga koldioxidutsläpp verkar dagens skatter och bidrag snedvridande. Vare sig vindkraft eller biobränsle har lägre koldioxidutsläpp än vattenkraft och kärnkraft – dessutom är de betydligt dyrare att producera.
Miljösmart långtiktigt hållbar
”Klimatförändringarna innebär att vi måste ompröva vår syn på vilka energikällor vi ska använda. Vi vet att vi måste bort från användning av fossila bränslen som genererar stora utsläpp av koldioxid. Rätt producerad är elektricitet den naturliga lösningen.”
Genom att använda elektricitet kan exempelvis fossila bränslen fasas ut till förmån för elbilar. All produktion av elektricitet påverkar miljön på något sätt. Det kan handla om ingrepp i naturen, om utsläpp av växthusgaser eller om risker förenade med förvaringen av restprodukter. Klimatdebatten har återigen satt fokus på kärnkraften som ett av få riktigt effektiva, klimatneutrala alternativ för att fasa ut fossila bränslen, minska koldioxidutsläppen och därmed reducera växthuseffekten.
Låga utsläpp tack vare kärnkraften
Tack vare kärnkraftsutbyggnaden har Sveriges elproduktion de lägsta koldioxidutsläppen i Europa. Sedan 1970 har de svenska koldioxidutsläppen minskat med ca tio procent, samtidigt som elkonsumtionen ökat kraftigt och den svenska ekonomin mer än fördubblats i reala termer. Under samma period har de globala utsläppen ökat kraftigt. Idag har Sverige har lägst utsläpp per capita i EU15, och i hela EU27 är det bara fyra länder (Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern) som har något lägre utsläpp.
Nittio procent av Sveriges elproduktion kommer idag från kärnkraft och vattenkraft. Båda ger ytterst små utsläpp av växthusgaser, till och med mindre än vindkraft. En procent av Sveriges elproduktion kommer från vindkraft.
Säker avfallshantering
Det finns säkra tekniska lösningar på avfallsfrågan. Sverige tillämpar av politiska skäl en så kallad öppen bränslecykel. Den innebär att en bränslestav endast används en gång, trots att bara några procent av energin har använts. Bränslestavarna mellanlagras i 40 år, under den tiden har 95 procent av strålningen försvunnit, därefter ska de slutförvaras i urberget i en särskild inkapsling. Under 2009 förväntas beslutet fattas om slutförvaret ska placeras i Oskarhamn eller Östhammar. Den metod som är tänkt att användas är samma som Finland redan valt.
Det finns även annan typ av avfall, så kallat låg- och medelaktivt. Det handlar om skyddskläder, filter och annan utrustning och kommer även från sjukhus, forskningsinstitut etc. Detta slutförvaras direkt.
På sikt – fusionskraften
Det pågår också forskning inom fusionskraften. I en fusionsreaktor slås lätta atomkärnor samman och i en fissionsreaktor klyvs tunga atomkärnor. I båda fallen frigörs energi som tas tillvara. I en fusionsreaktor kan en härdsmälta inte inträffa. Den genererar inte heller något långlivat radioaktivt avfall och bränsletillgången (väte) är i princip oändlig. Den kräver dock extremt höga temperaturer (som i solens inre) vilket innebär stora utmaningar på de material som reaktorn byggs av. På teoretisk nivå har denna typ kärnkraft varit känd länge och flera projekt pågår. Exempelvis har tekniken där själva kedjereaktionen kapslas in i ett magnetfält gjort framsteg. Även inom detta område sker internationell samverkan. I Frankrike byggs nu en prototyp i full skala och beslut om att bygga en demonstrationsreaktor är beräknat att fattas 2020. Kommersiell användning av fusionskraften torde ligga minst ytterligare 20 – 30 år fram i tiden.
Efter 33 år får Forsmark slutförvaret
Historiken kring bränsleförvaret
1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverig inleds.
1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.
1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.
1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn – stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.
1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.
1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.
2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.
2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.
2013 ger regeringen klartecken att börja bygga.
2015 kan första klartecken ges för att börja planera för bygget.
2020 kan slutförvaring i berget påbörjas. Bygget kommer ta minst 7 år innan det kan stå helt färdigt.
2022 som tidigast kan bygget vara klart 2022, sade Claes Thegerström på presskonferensen idag när Forsmarks utropades som byggplats.
2023 När driften av det kya kärnbränsleförvaret, som anläggningen kommer att heta, väl är igång från 2023 kommer 250 personer att vara sysselsatta på heltid.
2070 är förmodligen den tid som förvaret tidigast kan vara uppfyllt. Vid denna tidpunkt har man förhoppningar om att kunna fasat ut dagens verk och kunna byggt nästa generations verk med hjälp av fusion.
Förvaringsmetod
Den svenska metoden för slutförvar av utbränt kärnbränsle har tre barriärer för att hindra radioaktiviteten att sprida sig.
1. De 25 ton tunga kapslarna av gjutjärn och koppar…
2. … som bäddas in i en särskild lera som sväller när den blir fuktig…
3. … i förslutna lagringskammare 500 meter ned i urberget.
Bilden visar hur man skall ”paketera” bränslet.
Så gör de andra länderna
Finland: Fyra kärnreaktorer i dag. En femte under byggnad. Slutförvaring enligt den svenska KBS3-metoden med kopparkapslar, bentonitlera och slutförvar 500 meter ner i urberget vid Olkiluoto.
Frankrike: 58 kärnreaktorer. Två tredjedelar av det använda kärnbränslet upparbetas. Slutförvaring av högaktivt avfall planeras i geologiska lerformationer på 500 meters djup från och med 2025. Avfallet kapslar in i stålkapslar.
Kanada: 18 kärnreaktorer. Det högaktiva avfallet mellanlagras i bassänger vid kärnkraftverken i sju år, därefter i betongbehållare. Planeringen av slutförvaring på 500-1000 meter i kristallint berg avbröts 2002. Nya planer är slutförvaring med återtagbarhet. Start 2069.
Kina: 11 kärnreaktorer i drift, 7 under byggnad, 10 ska börja byggas och ytterligare 4 planeras till 2020. Använt kärnbränsle ska först upparbetas. Upparbetningsanläggning håller på att byggas. Slutförvaring i geologiska formationer. Val av plats väntas ske 2020 och slutförvaring från 2050.
Storbritannien: 19 kärnreaktorer. Mellanlagring vid kärnkraftverken och upparbetning vid Sellafield, där det högaktiva avfallet förvaras i väntan på slutförvaring. Regeringens rekommendation är geologisk slutförvaring. Ingen tidpunkt fastställd. SKB är rådgivare.
Sverige: 10 kärnreaktorer. Sedan 1985 mellanlagras det använda bränslet i bassänger under jord i Oskarshamn. Geologisk slutförvaring 500 meter ner i berget planeras från 2020. Val av plats är nu Forsmark och ansökan om att få bygga kommer att lämnas in i mitten av 2010.
Tyskland: 17 kärnreaktorer. Avfallet upparbetades i Frankrike och Storbritannien fram till 2005. Nu mellanlagras det vid kärnkraftverken. Huvudalternativet för slutförvaring var tidigare saltformationer i Gorleben. Nu undersöks andra alternativ. Slutförvaring från 2035.
USA: Mer än 100 kärnreaktorer. Planer på 26 nya. Använt kärnbränsle lagras i betongbehållare vid kärnkraftverken. Slutförvaring planeras i Yucca Mountain i Nevada, 300 meter under markytan och 300 meter ovanför grundvattennivån. Platsen godkändes 2002 av presidententen och ansökan lämnades in förra året. Men invånarna i Nevada har överklagat och osäkerheten är stor.
Läs mer
Svenk kärnbränslehantering AB – http://www.skb.se/
Förvaret som det kommer att se ut när det är färdigt 2023.
Energi – en het fråga som nu kan vara löst?
Det pågår just nu långvarig och het debatt om hur man skall lösa energifrågan i världen för att värna om klimathotet och dels klara de energibehov vi har. Därför storsatsas det på förnyelsebar energi så väl i Sverige som en gemensam energiplan för hela EU. Även kärnkrafts frågan har återigen kommit på tal efter att man flyttat fram avvecklingsplanerna och även välkomnat att byta ut gammal reaktorer mot nya. Men efter ny forskning kanske kärnkraften ändå kan vara ett minne blott om ett 10-tal år.
Med ett ämne som är hundratusen gånger tyngre än vatten och tätare än materian i solens mitt kan ultra-tätt deuterium, som det kallas, bli högeffektivt bränsle i framtida fusionsreaktorer.
Forskare Göteborg har lyckats framställa och studera ett extremt tungt och kompakt material. Det kallas för ultra-tätt deuterium och tillverkas av tungt väte, deuterium. Det nya materialet är så tungt att en kub med 10 centimeter i sidan skulle väga 130 ton och ha en täthet större än materian i solens kärna.
I Göteborgsforskarnas labb finns betydligt mindre mängder att tillgå. Men det har räckt för att utföra mätningar som visar att avståndet mellan atomerna är mycket mindre än för vanliga material. De nya rönen har publicerats i två vetenskapliga tidsskrifter, och forskarna anser sig vara på väg mot en kommersiell användning av materialet.
– Ultra-tätt deuterium kan vara ett mycket effektivt bränsle för laserdriven kärnfusion, säger Leif Holmlid, som är professor vid Institutionen för kemi på Göteborgs universitet, i ett uttalande.
I laserdrivna fusionsreaktorer används extremt kraftiga laserstålar för att starta en kärnfusion som frigör stora energimängder. Det nya ultra-täta deuteriumet har enligt forskarna potential att bli ett mycket bättre bränsle än fruset deuterium som används i många experiment. Orsaken är att det är en million gånger tätare, vilket gör det lättare att få till stånd en kärnfusion.
– Om vi lyckas tillverka ultra-tätt deuterium i stora mängder kan denna fusionsprocess bli framtidens energikälla, och det inom mycket kortare tid än man hittills trott vara möjligt, säger Leif Holmlid.
Han tror dessutom att processen ska kunna utformas så att inga farliga restprodukter bildas. På så vis skulle man kunna få ett mer miljövänligt alternativ än fusionsreaktorer som bygger på radioaktivt tritium, något som också är under utveckling. Mycket forskning kvarstår dock.
Mer kraft
Alla vill ha mer kraft! Den mänskliga kraften gäller det att träna upp, men den maskinära kraften måste man utveckla och bygga ut. Fast vad ska man satsa på?
Ska man satsa rätt känns ändå den förnyelsebara energin bäst. Idag storsatsar man på just det men ändå vet jag inte om man den el-försörjning som kommer ut på nätet når över ens 1% av Sveriges totala energiförbrukning just det. Som kommer 49% från vattenkraft, 49% är kärnkraft och den sista procenten är övrigt.
Vilken kraft man än väljer att bygga ut vet man redan vad framtidens energikälla är! Men frågan är bara hur man skall kunna utnyttja den?
Än så länge får vi hålla oss till kärnan i våran elproduktion – kärnkraften. Det efter en snabb överblick av några andra alternativ:
Just nu är världsrekordet för solceller där man omvandlar solljus till elektricitet på 41,1 % vilket känns väldigt lovande. Då är den alltså effektivare än bensinmotorn som har en verkningsgrad ungefär 33%. det som är bra med solceller är bland annat att det är enkelt att använda på små trådlösa apparater som behöver el. Och därmed har just solceller ett enormt potential om den kan utvecklas ännu mer.
Sedan bör också nämnas att vinkraften ökar kraftigt i Sverige och ska öka till hela 10 TWh till 2015, vilket motsvarar ändå inte inte mer än 6-7 procent av den totala elförsörjningen. Utöver det har även Energimyndigheten föreslagit att planeringsmålet för 2020 ska vara 30 TWh vindkrafts-el. Men dom stor svängningarna i den el som produceras av vinkraftverk gör ändå inte detta till någon ersättande energiförsörjning. Utan tvärt om då den blir beroende av andra energislag som måste ta över då vinden inte kan producera någon el.
Den kanske bästa energikällan kan möjligen vara vattenkraften. Tyvärr har den mycket begränsade expansions möjligheter och där med kan man inte heller räkna med den i framtiden samtidigt som el-konsumtionen ständigt ökar.
Men kärnkraften svarar för cirka 17 procent av elproduktionen i hela världen. Det finns cirka 440 el-producerande kärnkraftverk i drift i världen i 30 länder och den som har flest är USA med hela 103 stycken. I januari 2008 var ett 30-tal nya reaktorer under uppbyggnad bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår, men också i Västeuropa håller ny kärnkraft på att byggas. I Finland och i Frankrike har nya stora kärnkraftsaggregat beställts och börjat byggas. Så varför bör inte Sverige också haka på tåget?
Mellan 2020-2025 räknar man med att fasa ut Oskarshamn reaktor 1. O1 som den kallas har en effekt på 491 megawatt och ger då inte bara minst effekt av alla reaktorer i landet, utan också minst energi på grund av långa avställningstider för revision och service. Den framtida ersättaren blir en bjässe på cirka 1 800-2 000 megawatt, vilket skulle motsvara en höjning på över 400%!
De nya reaktorerna som byggs i dag, som typ Finlands femte reaktor, ligger på runt 1 600 MW, och med tanke på teknikutvecklingen kan man vänta sig betydligt högre effekt framöver.
På sommarjobbet i Forsmark kan jag säga att den här låten rullade på de flesta mobilringsignalerna, och då får jag också så roliga minnen när jag hör den. Därför tycker jag också att den passar ganska bra in här och nu:
Kärnkraftens historia
Jag kan förstå att man kan bli skeptisk mot kärnkraft när man läser det här. Men jag kommer inte att ta upp några fördelar som den faktiskt har utan bara en kort resumé om kärnkraft och olyckor som inträffat samt hur annorlunda den kommer se ut i framtiden.
Under femtio år har världens atomkraftsproduktion ökat från fem megawatt ur en reaktor till nästa femhundra gigawatt från femhundra reaktorer. Men för drygt tjugo år sedan var det tuffa år för kärnkraften, med bland annat de uppmärksammade olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl.
Sommaren 1954 matas den allra första kärnkraftselen in på kraftnätet. Den vattenkylda, grafitmodererade reaktorn stod i staden Obinsk i Ryssland, och effekten var blygsamma fem megawatt. Det var drygt elva år efter att Enrico Fermi startat den första kontrollerade kedjereaktionen i Chicago.
Världens första kommersiella atomkraftverk, Calder Hall i brittiska Sellafield, togs i drift 1956. Den gaskylda reaktorn hade ganska dålig verkningsgrad och levererade till en början bara 50 megawatt, men trimmades senare upp till 200 megawatt. Nya kärnkraftsreaktorer växte upp som svampar, och idag finns cirka 450 reaktorer i världen med en sammanlagd effekt på 370 gigawatt.
Den första stora radioaktiva utsläppet skedde redan den 29 september 1957, då ett kylsystem på upparbetningsanläggningen Mayak nära Chelyabinsk i Ryssland falerade. Detta ledde i sin tur till att en tank med radioaktivt avfall överhettades och exploderade. Explosionen var så kraftfull att den kastade det högaktiva avfallet ca 1 km upp i luften, där det skapade ett radioaktivt moln som i sin tur spred radioaktivt material över ett stort område. Omkring 90 % av radioaktiviteten spreds inom 5 km från tanken och resten deponerades i ett långsmalt område, 30-50 km brett och 300 km långt, i nord-nordostlig riktning från Majak. Enligt beräkningar motsvarade explosionen 75 ton av TNT (310 GJ) och gav ifrån sig 20 MCi (700 PBq) vilket utsatte 124,000 till 270,000 människor för farligt höga nivåer av strålning. Händelsen hemlighetsstämplades men delvis tillkännagavs av Sovjet först år 1989, hela 32 år efter händelsen. Olyckan klassificerades senare som en 6:a på den 7-gradiga INES-skalan, som är utarbetad av Internationella atomenergiorganet för att kunna gradera incidenter vid kärnkraftsanläggningar.
Samma år skedde även en annan stor olycka när en brand utbröt i en av grafitreaktorerna i Sellafield, i Storbritannien. Vilket frigjorde stora mängder radioaktivt material. Händelsen räknas som en av de värsta kärnkraftsolyckorna före Tjernobylkatastrofen. Den har i efterhand blivit klassad som en 5:a på INES-skalan. Sellafield är även det mest olycksdrabbade kärnkraftverket genom tiderna med ett flertal incidenter som bland annat har graderas med en 3:a 2005 och 5 st 4:or mellan 1955-1979 på INES-skalan.
I början gick utvecklingen av den civila kärnkraften hand i hand med militärernas önskan om att ha atomvapen i sin arsenal. De militära atomvapnen behövde den civila atomkraften, och vice versa, ur både teknisk och ekonomisk synvinkel.
I Sverige byggdes experimentreaktorn R1 vid KTH mitt inne i Stockholm. Den 13 juli 1954 startade kedjereaktionen för första gången. Sex år senare startades R2an, i Studsvik (reaktorn framställde radioaktivt material för tekniskt och medicinskt bruk). Ytterligare tre år senare togs R3an i drift. Reaktorn låg i Ågesta söder om Stockholm, och dess syfte var att försörja stadsdelen Farsta med värme.
Den fjärde reaktorn, R4an, byggdes under 1960-talet i Marviken utanför Norrköping. Förutom el skulle reaktorn framställa plutonium till en svensk atombomb, men anläggningen byggdes om till ett oljekraftverk när Sverige skrev under ickespridningsavtalet 1970.
Sedan dess har tolv kommersiella reaktorer byggts vid Barsebäck, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. De första ritningarna gjordes 1965 och den sista reaktorn var driftklar 1985.
Men kostnaderna för att bygga kärnkraft sköt i höjden och de fossila bränslena blev billigare, vilket gjorde att kärnkraftsutbyggnaden avstannade i hela världen. Från att ha varit lösningen på världens energi- och miljöproblem under 1960-talet blev kärnkraften själv ett miljöproblem under 1970-talet. Röster höjdes för att avveckla kärnkraften, som ansågs skapa oöverskådliga olycksrisker, strålningsskador och långsiktig miljöförstöring. Och så kom olyckorna; först i Harrisburg, sedan i Tjernobyl.
Under fem dagar, med början den 28 mars 1979, följde världen via media händelserna i reaktor 2 vid kärnkraftverket Three mile island utanför Harrisburg i USA. Det började med några felaktiga mätvärden och ett antal smärre misstag. Det hela utvecklades till att reaktorhärden delvis smälte och radioaktivitet läckte ut i reaktorinneslutningen. Som tur var kom enbart små mängder radioaktivitet, motsvarande ett års driftsutsläpp, ut i fria luften och graderas där med som en 5:a på INES-skalan.
Värre var det sju år senare när kraftverket i Tjernobyl råkade ut för en den hittils ända topp graderade kärnkraftsolyckan med en 7:a på INES-skalan. Det var klockan 01.23 den 26 april 1986 som reaktor 4 exploderade på grund av en bristfällig konstruktion, då den bland annat saknade reaktor inneslutning, och det i kombination med dåligt handhavande. I strid med reglerna hade flera viktiga säkerhetssystem stängts av, och operatörerna tog inte indikationerna om fel på allvar. Ukraina försökte dessutom mörka hela historien till att börja med. Det resulterade i att Sverige och OMVÄRLDEN först upptäckte olyckan, då arbetarna som gick in vid Forsmark kärnkraftverk var mer kontaminerade än de som gick ut, den morgonen.
Olyckorna, folkopinionen och ekonomin gjorde att kärnkraftsbyggandet gick på sparlåga. Till nu.
Särskilt i Sydostasien och Indien byggs nya reaktorer sedan några år. Och planerna på en ny generation kärnkraft blir allt mer konkreta även i västvärlden. Förr byggde man för att processen skulle fungera. Nu tar man ut kraft där säkerheten garanterar detta.
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, säger att de nya kärnkraftverk som nu kommer att byggas är mycket säkrare än de som byggdes på 1970-talet.
Och det låter också ganska självklart då man stegvis gått från andra generationens kärnkraftsteknik till tredje generationen och är på väg mot den fjärde generationen idag. Säkerheten är helt annorlunda med dagens teknik, med fram för allt tre avgörande förbättringar som höjt säkerheten och minskat risken för radioaktiva utsläpp:
1. Reaktorhallarna kan förses med dubbla inneslutningar i betong för att minska risken för radioaktiva utsläpp.
2. Sannolikheten för härdsmälta minskas genom att kylpumpar och andra rörliga delar tas bort och ersätts med naturlig cirkulation av kylmedel.
3. Man bygger in ”härdfångare” av värmetåligt material, till exempel volfram, som samlar upp en eventuell härdsmälta.
Det finns ett tiotal varianter av den tredje generationens kärnkraftverk. Alla har inte samma lösningar för ökad säkerhet, men just ”härdfångare” finns i de flesta. Janne Wallenius har just avslutat en utbildningsvecka i Jukkasjärvi med svenska och internationella kärnkraftsforskare om den fjärde generationens kärnkraftverk.
- Den fjärde generationens kärnreaktorer bygger på en helt annan teknik och nya material. Den är också mycket mer bränsleeffektiv eftersom den kan återanvända sitt eget avfall, säger han.
Min egen slutsats av de här är jag nu är mer positiv till ny kärnkraft, men mer negativ för de gamla reaktorerna av första generationens kärnkraft som fortfarande finns kvar.
Länkar
- Se film hur tragisk situationen var och blev i Tjernobyl
- En mer faktabetonad film från Tjenobyl.
- Se film från Harrisburg olyckan 1979.
- Utdrag från ”The China Syndrome” som hade premiär dargana innan Harrisburgolyckan och visar upp en snarlik händelse av just detta!
- Den sexsidiga uppgörelsen om energipolitiken mellan de fyra regeringspartierna.
Inte bara abborrar
Denna dag har vart fylld med saker. Men mot kvällen fick man iaf återigen komma ut och springa lite. Detta blev en runda runt den omtalade biotestsjön, som används i forsknings syfte för att se hur kärnkraftverket påverkar miljön när man skapar en ny mynande älv med 8-10 grader varmare vatten ut i havet. En grymt fin löprunda med massa vatten att njuta av. Det var bara det att det inte går väg runt hela, men orienterare som man är borde jag nog klara va det ändå tänkte jag och löpte in i buskashet. Fast dessa buskar, som är av lite hårdare och ovanligare typ, hade en bra förmåga att rispa det som dom kom åt samt väldigt många knott boende hos sig. Om jag har pratat om knott förr, så var det ingenting mot detta. Här gick det inte att se, för överallt vara det bara ett stort svart moln av knott. Så det vara bara att stänga igen munnen och springa i så hög fart som möjligt!
Man kan dock undrar var knotten får all mat ifrån? Även om de där buskarna verkar ha väldigt bra service och locka dit mycket folk borde de ha svårt att ordna fram mat på en sådan ödslig plats. Eventuellt får dom frukost, lunch och middag på de tre turistbussar som kommer dit varje dag för att titta lite närmare på flodmynningen som strömmar ut från verken. Men jag är ändå tveksam om det räcker för de 34,7 miljarder invånarna i knottbyn. Vet du så får du gärna hör av dig!
Tillslut kom jag iaf till sälbyn som ligger lite öde nu för tiden där man kunde börja löpa på lite mer förmånlig mark igen, för att åter komma hem till hotellet som jag nu bor på. Blev lite fel i bokningen så jag fick ta in på hotell istället för samma pris som de gamla vandrarhemmet med hotellstandard. Men under detta pass fick jag i alla fall veta att det inte bara är abborrar som trivs ute vid denna varma biotestsjön – det är knott också!
Kärnkraft i Forsmark
För dig som inte vet som mycket om vad Forsmark är följer här lite kortare information min arbetsplats.
Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla och står för basproduktionen i vårt svenska energisystem. Kärnkraftverket Forsmark, som ligger längs ostkusten i norra Roslagen, 8 mil söder om Gävle, är en av Sveriges största elproducenter. Dessa reaktorer producerar varje år tillräckligt med el för att försörja hela Stor-Stockholm tre gånger om!
De tre reaktorerna står för ungefär en sjättedel av den svenska elproduktionen. Elen tillverkas på ett säkert, miljöriktigt och ekonomiskt sätt. Sveriges elproduktion 2006 var 140 TWh, varav kärnkraften stod för 64 TWh. I Forsmark producerades under året 22,3 TWh.
1TWh motsvarar hushållsel till 200 000 hem. Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur många timmar av årets alla timmar som kärnkraftverket kan leverera el ut på nätet. Hög tillgänglighet är ett mått på att anläggningarna fungerar väl och har få stopp.
Genomsnittlig energitillgänglighet
Forsmark 1: 88,6 %
Forsmark 2: 89,7 %
Forsmark 3: 91,8 %
Vindkraft: ca 25 %
Vattenkraft: ca 97 %
Lägger upp en bra film om hur säkerhets- och det vanliga arbetet fungerar:
Länk till filmklippet om det inte fungerar: http://www.mandarinab.com/windowsmedia/player.php?width=480&height=356&clip=Forsmark.wmv
Läs mer om hur detta fungerar här!
Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (Klyvning) av tunga atomkärnor. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissionsprocessen tas tillvara i ett sådant elkraftverk. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer. Vid fissionen uppstår energi i kärnbränslet som värmer upp ett kylmedium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kokvattenreaktor eller indirekt via en ånggenerator som i en tryckvattenreaktor.
Här följer några ex. på hur många reaktorer andra länder runt om i världen har: (från oktober 07)
- Finland 4 st
- Frankrike 59 st
- Indien 17 st
- Japan 55 st
- Kanada 18 st
- Kina 11 st
- Ryssland 31 st
- Storbritannien 19 st
- Sverige 10 st (3st i Forsmark, 3st i Oskarshamn och 4st Ringhals)
- Sydkorea 20 st
- Tyskland 17 st
- Ukraina 15 st
- USA 104 st
Sammanlagt i världen finns det 439 st aktiva reaktorer i totalt 30 länder.
Följ mig via