Historiken kring bränsleförvaret
1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverig inleds.
1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.
1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.
1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn – stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.
1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.
1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.
2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.
2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.
2013 ger regeringen klartecken att börja bygga.
2015 kan första klartecken ges för att börja planera för bygget.
2020 kan slutförvaring i berget påbörjas. Bygget kommer ta minst 7 år innan det kan stå helt färdigt.
2022 som tidigast kan bygget vara klart 2022, sade Claes Thegerström på presskonferensen idag när Forsmarks utropades som byggplats.
2023 När driften av det kya kärnbränsleförvaret, som anläggningen kommer att heta, väl är igång från 2023 kommer 250 personer att vara sysselsatta på heltid.
2070 är förmodligen den tid som förvaret tidigast kan vara uppfyllt. Vid denna tidpunkt har man förhoppningar om att kunna fasat ut dagens verk och kunna byggt nästa generations verk med hjälp av fusion.
Förvaringsmetod
Den svenska metoden för slutförvar av utbränt kärnbränsle har tre barriärer för att hindra radioaktiviteten att sprida sig.
1. De 25 ton tunga kapslarna av gjutjärn och koppar…
2. … som bäddas in i en särskild lera som sväller när den blir fuktig…
3. … i förslutna lagringskammare 500 meter ned i urberget.

Bilden visar hur man skall ”paketera” bränslet.
Så gör de andra länderna
Finland: Fyra kärnreaktorer i dag. En femte under byggnad. Slutförvaring enligt den svenska KBS3-metoden med kopparkapslar, bentonitlera och slutförvar 500 meter ner i urberget vid Olkiluoto.
Frankrike: 58 kärnreaktorer. Två tredjedelar av det använda kärnbränslet upparbetas. Slutförvaring av högaktivt avfall planeras i geologiska lerformationer på 500 meters djup från och med 2025. Avfallet kapslar in i stålkapslar.
Kanada: 18 kärnreaktorer. Det högaktiva avfallet mellanlagras i bassänger vid kärnkraftverken i sju år, därefter i betongbehållare. Planeringen av slutförvaring på 500-1000 meter i kristallint berg avbröts 2002. Nya planer är slutförvaring med återtagbarhet. Start 2069.
Kina: 11 kärnreaktorer i drift, 7 under byggnad, 10 ska börja byggas och ytterligare 4 planeras till 2020. Använt kärnbränsle ska först upparbetas. Upparbetningsanläggning håller på att byggas. Slutförvaring i geologiska formationer. Val av plats väntas ske 2020 och slutförvaring från 2050.
Storbritannien: 19 kärnreaktorer. Mellanlagring vid kärnkraftverken och upparbetning vid Sellafield, där det högaktiva avfallet förvaras i väntan på slutförvaring. Regeringens rekommendation är geologisk slutförvaring. Ingen tidpunkt fastställd. SKB är rådgivare.
Sverige: 10 kärnreaktorer. Sedan 1985 mellanlagras det använda bränslet i bassänger under jord i Oskarshamn. Geologisk slutförvaring 500 meter ner i berget planeras från 2020. Val av plats är nu Forsmark och ansökan om att få bygga kommer att lämnas in i mitten av 2010.
Tyskland: 17 kärnreaktorer. Avfallet upparbetades i Frankrike och Storbritannien fram till 2005. Nu mellanlagras det vid kärnkraftverken. Huvudalternativet för slutförvaring var tidigare saltformationer i Gorleben. Nu undersöks andra alternativ. Slutförvaring från 2035.
USA: Mer än 100 kärnreaktorer. Planer på 26 nya. Använt kärnbränsle lagras i betongbehållare vid kärnkraftverken. Slutförvaring planeras i Yucca Mountain i Nevada, 300 meter under markytan och 300 meter ovanför grundvattennivån. Platsen godkändes 2002 av presidententen och ansökan lämnades in förra året. Men invånarna i Nevada har överklagat och osäkerheten är stor.
Läs mer
Svenk kärnbränslehantering AB – http://www.skb.se/

Förvaret som det kommer att se ut när det är färdigt 2023.
Följ mig via