Alla inlägg med Forsmark

Nu tar studierna över arbetet på Forsmark igen men en händelse mins man alltid

Greenpeace

Att arbeta på Forsmark är verkligen roligt och lärofyllt. Tyvärr skrivs det inte mycket positivt om den nukleära bransch man arbeter i och inte blev det bättre av att Greenpeace kom på besök. Greenpeace jobbar för en giftfri framtid och tycker att kärnkraften är det. Det håller jag inte med om även om den har sina nackdelar så har alla andra energislag också andra stora nackdelar.

Men så en dag förra året kom alltså Greenpeace-aktivisterna, utklädda till förnybara energislag som sol, vind och vatten. De tar sig över staketen och in på området kring Forsmarks kärnkraftverk samtidigt som spelar Ted Gärdestads låt Sol Vind och Vatten. Även om situationen var mycket allvarlig kunde man inte annat än skratta åt aktivisterna som dom häll på. Min personliga åsikt är väll att det är väldigt bra dom engagerar sig, men dom borde kanske satsa sina resurser på andra saker än kärnkraftsmotstånd istället!

Så gick det till när aktivisterna tog sig över stängslet vid kärnkraftverket i Forsmark.

Man kan tillägga att dom tog sig över stängslet med stegar på andra sidan samtidigt, samt rodde med gummibåtar från havet också. Alla aktivister blev tagna av polisen och fälldes senare i domstol med blandade domar som fängelse och böter.

Kärnkraft har aldrig varit hetare

nuclear

Ska vi ha kärnkraft i Sverige eller inte? Om svaret är ja, hur ska den då bli så säker som det rimligen är möjligt? Om svaret är nej, vilka är alternativen? Energieffektiviseringar räcker inte när de globala energibehoven accelererar och världen står inför tvingande avveckling av fossil energi. Allt kommer att behövas: vatten-, undervatten-, våg-, vind-, solkraft-, bio- samt den säkerhetsfokuserade fjärde generationens kärnkraft. Att både förse jordens befolkning med energi och samtidigt avstå från kärnkraft är idag en svårlöst ekvation.

Idag tar vi det för givet att det alltid finns energi att tillgå när vi behöver det. Ransonering är inget alternativ för en fortsatt tillväxt. Befolkningen växer allt snabbare där prognoser pekar mot att vi blir 9 miljarder människor runt år 2050. Varje land behöver pålitlig energiförsörjning som snabbt kan ökas när behoven varierar över dygnet och året. Cirka 80 % av världens basenergi kommer av kol, olja och naturgas som måste bort eller kommer att ta slut. Vad ska ersätta dessa 80 % och dessutom klara en kanske fördubblad efterfrågan?

Det går inte att dekorerar alla berg och hav med varken vind- eller vågkraftverk med vad som krävs för att ersätta andra energislag. Solkraft tar i alla fall mindre plats och blir allt mer effektivt och skulle säkert gå att dekorerar de mesta i vår omgivning i framtiden, när vi får till elektriskt ledande polymerer – ledande plats/färg. Biokraft är bara i början i sin utveckling men har än så länge svårt att få till något som skulle motsvara kärnkraft. Undervattenskraft med tid och vattenströmmar skulle vara mycket smidigt då detta är en outnyttjad del av människans tillvaro. Dock finns det fortfarande 100-tals lösningar utan att någon visat sig hålla i kommersiell skala. Vattenkraft som utvinns ur vattens lägesenergi är kanske den bästa energikällan Sverige har men tyvärr är vattenkraften nästan helt utbyggd idag. Effektivisera och bygga om så att vi kan få ut maximalt med vår vattenkraft skulle nog få ha något emot egentligen men jag har ändå svårt att se att man skulle kunna mer än dubbla sin kapacitet. Fusion eller kall fusion är ännu fjärran. ”Rent kol”, med koldioxidlagring (CCS) är en kortsiktig teori utan drivkraft. Då återstår bara kärnkraft – så låt oss bygga väldens säkraste och effektivaste reaktor.

Låt Sverige bygga världens säkraste och effektivaste kärnkraftverk.

Kritikerna av kärnkraft har fastnat i dagens föråldrade kärnkraftverk med teknik väsentligen från 60- och 70-talet. Varje tanke på nyutveckling förkastas och kärnkraft tycks vara för evigt ond. Men ekvationen går inte ihop, såvida man inte önskedrömmer eller helt ignorerar behoven i resten av världen. Ingen teknik är problemfri, det vore en utopi. Modern kärnkraft kommer att vara nödvändig, kompletterad av förnyelsebara lösningar och energieffektiviserar.

Vad som hänt i reaktorerna i Japan efter jordbävningskatastrofen är ännu inte klarlagt, men det går att dra två slutsatser redan nu; utslagning av strömförsörjningen och närvaron av vätgas har påverkat olycksförloppet mycket negativt. Att reaktorerna saknade system för kontrollerad och filtrerad tryckavlastning av inneslutningen till atmosfären kan också ha spelat en avgörande roll i förloppet.

Kärnklyvningen stoppades i Japan, men lättvattenreaktorns akilleshäll är att resteffekten i bränslet, från sönderfall av klyvningsprodukter från själva kärnklyvningen, ställer krav på kylning under ganska lång tid efter avställning. Direkt efter avställning, är resteffekten mellan 5-10 procent, efter några dagar kring 1procent och efter ett år kring 0,1procent av reaktorns normala effekt.

The European Atomic Energy Community (EURATOM)’s film om reaktorsystem.

Nya verk skulle kunna byggas vertikalt nere i berget för att utnyttja att ångan stiger och kylvattnet faller på en betryggande plats. Verken skulle ha dubbla inneslutningar, härdfångare och ett passivt system med stora kylreserver som även de har ett aktivt kylsystem. Kärnavfallet används 100-300 gånger effektivare med högre temperaturer och andra kylmedium, viket leder till ett avfall som bara varar i decennier i stället för årtusenden. Dessutom finns möjligheten att förbruka existerande kärnavfall eller att kanske använda andra kärnbränslen än uran.

Den heta debatten om energifrågan är en mycket svårlös ekvation där kärnkraften kokas hårt just nu. Och förmodligen kommer kärnkraften att bli ännu hetare utan att vi kommer att behöva få se fler olyckor som i Japan i framtiden.

På väg mot Öregrund på heltid

Öregrund

Sommaren närmar sig allt mer och där med också min examen som Byggingenjör med 180 hp. Och redan nu har jag smygstartat med att börja jobba på kärnkraftverket i Forsmark, innan det sista arbetena och examination är slutförda. Det betyder också att jag flyttar ut från lägenheten i Borlänge och över till vårt hus i Öregrund, vilket jag nu får en villa för mig själv på helgerna.

Denna lilla staden har omkring 1600 fast boende och förmodligen minst det tredubbla under sommaren då den verkligen lyser upp sin skönhet. Öregrund ligger längs kusten intill Gräsö i Östhammars kommun, ungefär 8 mil från både Uppsala och Gävle. Stadens S är båtfestivalen (aka båtveckan) som i år går av stapeln under vecka 31 och avslutas med Roslagsloppet lördagen den 6 augusti 2011. Roslagsloppet började redan 1962, och är kanske världens största offshore race sett till antalet deltagare. Starten går på Stockholms ström och målet är i Öregrund efter cirka 135 sjömil racing.

Tyvärr saknar hela Roslagen berg men har istället en uppsjö med små asfalterade vägar att rulla runt på, vilket också har sin tjusning. Där med har man också blivit ganska van med att åka rullskidsintervaller utan stavar =). Denna sommar kommer nog också den här låten rulla ut ett X antal gånger i ett par högtalare nära mig, då jag i alla fall än så länge inte tröttnat på den underhållningen. Slutligen blir det i alla fall min tredje sommar här innan jag åter kommer plugga vidare mot civilingenjör på KTH i Stockholm.

Rull ut på Raggarö

Hejsan alla läsare. Jag kanske inte har prioriterat att skriva så mycket till fördel av allt annat men här kommer i alla fall några rader om vad som händer…

I onsdags tog jag mig en rullskidtur till jobbet, vilket blir strax över tre mil. Men på hemresan passade jag på att åka med i bilen halvvägs hem för att kunna åka på lite lugnare och finare vägar på halvön ute vid Öregrund. För att göra det lite extra skoj ville jag testa en ny fin väg som ligger lite längre bort. Vilket jag då inte brydde mig att klockan rullade iväg lite. Efter 1.45 h kom jag i alla fall äntligen fram till vägens ände ute på den sista lilla ön, vid namn Raggarö. Ett grymt fint ställe där den lilla ringlande vägen går längs havet kusten stora delar.


Efter den dricka pausen vände jag hemåt igen. Men bara efter någon minuts åkning vinglade jag till och bröt stavspetsen.
- Ajdå, tänkte jag och fortsatte ”ben-skejta” hemåt. Dock blev farten betydligt längre jämfört med ditvägen då jag dessutom hade kört fartlek hela vägen ut. Det slutade inte bättre med att jag fick lov ringa hem efter skjuts… Och när dom väl kom, hade det blivit helt svart och klockan hade rullat över 3 timmar, med fortfarande över timmen kvar att köra om jag hade fortsatt hem själv. Väl hemma fick jag njuta av en god middag vid halv elva snåret medan en och annan tanke slog mig att de nog ändå vara tur att jag fick med mobiltelefon denna gång då jag bara nästan alltid bara brukar träna med min iPod shuffle som sällskap.

Vattenlekar

I helgen var det en del vattenskidor och wakeboard. Och idag blev det ännu mer vattenlek med en kompis vattenskoter! Tidigare har jag bara hyrt något ”sketen” vattenskoter utomlands. Men det här vara andra grejer. 130 km i timmen gick den i på vattnet, vilket blir en hel del knutar. Dessutom kunde man svänga grymt tvärt. Tyvärr lite för tvärt. Det fick jag känna på när vi lyckades flyga av i en väldig fart. Men lika kul för det! =)

Det blev faktiskt första gången jag badade vid vår brygga här i Öregrund! Vattnet var dock bara 19 grader men bara en kilometer bort är det grymt mycket varmare. Fast det är kanske inget att sträva efter i denna enorma värmebölja som pumpar in 30 gradig värme dag efter dag. Så lite kul kan man i alla fall hinna med fast man tränar och jobbar hela sommaren. Och mer ska det bli! =)

Attityd i Företaget

Den 11 juni hade vi konferens på företaget och det resulterades med en cool video som jag tänkte visa för er här…

Jobb på Forsmark

Idag är jag åter tillbaks för ännu en sommar på kärnkraftverket i Forsmark. Det betyder också att jag flyttar ut till vårt hus i Öregrund och kommer vara stationerad här hela sommaren. Som vanligt blir det väll en hel del läger att åka på undertiden men jag skall nog hinna med att jobba här en hel del också!

Här kommer jag jobba med byggfrågor som tidigare på avdelningen FMIB, som just har ansvaret för alla byggnader. Det kommer bli en hel del byggbesiktningar, projektering och ombyggnationer att sätta tänderna i ett tag fram över. Mycket kul och spännande att lära sig ute i verkligheten ett tag nu igen alltså innan skolan tar nya tag i höst igen.

Båtveckan i Öregrund

roslagsloppet

Nu är det båtvecka i Öregrund! Om det är fest varje dag i Öregrund under sommarhalvåret, är det definitivt party under båtveckan. Denna båtfestivalvecka äger rum vecka 32 i år (2009). Nyinflyttad som man är har man inte så bra koll vad som händer, men vad jag har hört är det något man inte skall missa. Jag hittade i alla fall en film från denna tävling från 2007 som ni kan se här nedan. Program med t.ex. alla artister, om Roslagsloppet från Stockholm till Öregrun och en massa massa mer finns också på båtveckans hemsida www.roslagsloppet.com

Uttrag från en intervju

I väntan på nästa start ska några av oss trösta oss med Roslagsloppet som körs för 39:e gången i dag, lördag. Vi åker inte med de riktiga tävlingsbåtarna. De dånar fram i sina egna klasser. Vi far i små snurrebåtar och det brukar bli ganska festlig stämning efter målgången i Öregrund.

Nytt för i år är att boxaren Paolo Roberto är med och tävlar på sjön. Han är tuff, men inte saltstänkt i bokstavlig mening. Som vanligt ställde han upp utan övertalning. Det gör han alltid om det rör sig om en tävling. Så här lät det när jag frågade om han ville vara med:

– Vill du köra Roslagsloppet?

– Vad är det?

– En båttävling, ett race på sjön alltså, man kör från Stockholm till Öregrund.

– Ja för fan, absolut!

– Har du kört båt någon gång?

– Nej, inte jag, aldrig, vad tror du…

– Känner du någon som kan navigera då?

– Hörrudu, jag känner bara folk som kan öppna kassaskåp.

– Okej, du får ta med dig Maskinisten. Han är inget vidare på sjökort, men han hittar hjälpligt till öltälten i Öregrund.

Mer om Öregrund

Info om öregrund finns att läsa på: Wikipedia.org/wiki/%C3%96regrund

Projektkontroll

Idag hade vi konferens med företaget. Men för tillfället befinner jag mig uppe i Sälen på läger vilket gjorde att jag inte kudne närvara. Men dom skickade över några nämnvärda bilder att beskåda till mig istället. Måste faktiskt erkänna att det va grymma bilder och tycker det va väldigt synd att jag inte vara där…

Sedan lyckades dom spela in lite film också vilket jag lägger upp en av dom här. Känns lite som coolhets-faktorn faktiskt har stigit lite i Projektkontroll i och med den! =)

Projektkontroll

img_1102large5

Efter 33 år får Forsmark slutförvaret

Historiken kring bränsleförvaret

1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverig inleds.

1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.

1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.

1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn – stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.

1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.

1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.

1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.

1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.

2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.

2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.

2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.

2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.

2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.

2013 ger regeringen klartecken att börja bygga.

2015 kan första klartecken ges för att börja planera för bygget.

2020 kan slutförvaring i berget påbörjas. Bygget kommer ta minst 7 år innan det kan stå helt färdigt.

2022 som tidigast kan bygget vara klart 2022, sade Claes Thegerström på presskonferensen idag när Forsmarks utropades som byggplats.

2023 När driften av det kya kärnbränsleförvaret, som anläggningen kommer att heta, väl är igång från 2023 kommer 250 personer att vara sysselsatta på heltid.

2070 är förmodligen den tid som förvaret tidigast kan vara uppfyllt. Vid denna tidpunkt har man förhoppningar om att kunna fasat ut dagens verk och kunna byggt nästa generations verk med hjälp av fusion.

Förvaringsmetod

Den svenska metoden för slutförvar av utbränt kärnbränsle har tre barriärer för att hindra radioaktiviteten att sprida sig.

1. De 25 ton tunga kapslarna av gjutjärn och koppar…

2. … som bäddas in i en särskild lera som sväller när den blir fuktig…

3. … i förslutna lagringskammare 500 meter ned i urberget.

inkappsling

Bilden visar hur man skall ”paketera” bränslet.

Så gör de andra länderna

Finland: Fyra kärnreaktorer i dag. En femte under byggnad. Slutförvaring enligt den svenska KBS3-metoden med kopparkapslar, bentonitlera och slutförvar 500 meter ner i urberget vid Olkiluoto.

Frankrike: 58 kärnreaktorer. Två tredjedelar av det använda kärnbränslet upparbetas. Slutförvaring av högaktivt avfall planeras i geologiska lerformationer på 500 meters djup från och med 2025. Avfallet kapslar in i stålkapslar.

Kanada: 18 kärnreaktorer. Det högaktiva avfallet mellanlagras i bassänger vid kärnkraftverken i sju år, därefter i betongbehållare. Planeringen av slutförvaring på 500-1000 meter i kristallint berg avbröts 2002. Nya planer är slutförvaring med återtagbarhet. Start 2069.

Kina: 11 kärnreaktorer i drift, 7 under byggnad, 10 ska börja byggas och ytterligare 4 planeras till 2020. Använt kärnbränsle ska först upparbetas. Upparbetningsanläggning håller på att byggas. Slutförvaring i geologiska formationer. Val av plats väntas ske 2020 och slutförvaring från 2050.

Storbritannien: 19 kärnreaktorer. Mellanlagring vid kärnkraftverken och upparbetning vid Sellafield, där det högaktiva avfallet förvaras i väntan på slutförvaring. Regeringens rekommendation är geologisk slutförvaring. Ingen tidpunkt fastställd. SKB är rådgivare.

Sverige: 10 kärnreaktorer. Sedan 1985 mellanlagras det använda bränslet i bassänger under jord i Oskarshamn. Geologisk slutförvaring 500 meter ner i berget planeras från 2020. Val av plats är nu Forsmark och ansökan om att få bygga kommer att lämnas in i mitten av 2010.

Tyskland: 17 kärnreaktorer. Avfallet upparbetades i Frankrike och Storbritannien fram till 2005. Nu mellanlagras det vid kärnkraftverken. Huvudalternativet för slutförvaring var tidigare saltformationer i Gorleben. Nu undersöks andra alternativ. Slutförvaring från 2035.

USA: Mer än 100 kärnreaktorer. Planer på 26 nya. Använt kärnbränsle lagras i betongbehållare vid kärnkraftverken. Slutförvaring planeras i Yucca Mountain i Nevada, 300 meter under markytan och 300 meter ovanför grundvattennivån. Platsen godkändes 2002 av presidententen och ansökan lämnades in förra året. Men invånarna i Nevada har överklagat och osäkerheten är stor.

Läs mer

Svenk kärnbränslehantering AB – http://www.skb.se/

Kärnbreänsleförvar

Förvaret som det kommer att se ut när det är färdigt 2023.

Nu är det rullskidor som gäller

Bilden visar ett rullskidpass på vägen upp från Forsmarks kärnkraftverk.

Eftersom jag har ett ömmande smalben jobbar jag lite hårdare på rullskidorna nu istället. Då gäller det att passa på att göra det lite extra bra så att man får ut så mycket som möjligt av det ändå. Och just därför har jag börjat studera lite teknik övningar som även du där hemma kanske kan ha nytta av.