Se en dag i framtiden med mängder av touch-teknik för att förenkla vardagen. En dag som jag inte tror ligger allt för långt bort i tiden om man exempelvis ser hur mobiltelefonen har utvecklats. De senaste fem åren har mobiltelefonen tagit steget från ”dum-phone” till ”smart-phone” där touch blivit en självklarhet med massor av allt smartare och användningsbara funktioner som lika väl skulle kunna appliceras på många andra håll. Visionerna finns, kunskapen finns, tekniken finns… Ja, det handlar förmodligen bara om en tid innan vi får se riktigt bra lösningar av det här slaget!
Hur vi ska säkerställa framtidens behov av baskraft är en central och viktigt fråga att ställa. Att argumentera för att Sverige ska minska användningen av kärnkraft eller av den redan hårt utbyggda vattenkraften och samtidigt klara elförsörjning med kraftigt utbyggd vind-, bio- och solkraft ter sig naivt, och förutsätter väldiga stora elprisökningar som vore förödande för alla. Idag finns det inte någon absolut säker eller helt miljövänlig teknik att tillverka energi, men att går alltid att göra den bättre. Men man måste också komma ihåg att de tekniska systemen som är förknippade med risker innebär samtidigt stora fördelar, annars skulle vi inte använda oss av dom.
Idag ser man att länder som fattat sådana beslut (som ex. Tyskland) insett att beslutet varit lättare att fatta än själva verkställandet. Tyskland tvingades så sent som för bara två veckor sedan starta igång en avstängd kärnkraftsreaktor för att inte riskera elbrist.
Den funktionalitet som näringslivet efterfrågar av elsystemet är stabila, förutsägbara och konkurrenskraftiga priser. Säkra leveranser och en tilltro till att vi även i framtiden kommer att ha en trygg elförsörjning är också en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet i Sverige. För det behövs en baskraft som ut gör just det i elsystemet. Elen som produceras i Sverige består i dag till cirka 90 procent av vatten- och kärnkraft, som inte ger några koldioxidutsläpp. Resten består till övervägande delen av andra förnybara energikällor, som också har minimala koldioxidutsläpp. Dessutom behövs en reglerkraftkomponent som varierar med förbrukningen, som exempelvis delar av vattenkraften uppfyller. När vi till detta adderar väderberoende kraft som vind-, sol- och vågkraft ökar behovet av regerkraft, och där med behovet av baskraft.
Att förlita sig på ett prognostiserat överskott av framförallt väderberoende el till 2040 är inte tillräckligt när man vill avveckla stora delar av baskraftkomponenten i elsystemet. Av det faktum att det inte bara är levererade kWh under året som spelar roll – utan också hur styrbara de är som är avgörande för stabiliteten i systemet.
Förklarande film för att satsa energi på din framtid.
De förnyelsebara energikällorna har en god framtid framför sig. Men det kommer ta tid innan de kommer kunna producera en reglerbar elproduktion som kan ersätta den nuvarande baskraften. Det energipolitiska beslut som fattades 2009 har öppnat upp möjligheten för ersättning av befintliga kärnkraftverk. Därför är överenskommelsen om att nya kärnkraftsaggregat ska kunna ersätta gamla en nödvändighet för att kärnkraften skall bli kunna bli säkrare och bidra till att stabilisera det svenska elproduktionssystemet.
Sverige har i dag Europas bästa och klimateffektivaste elförsörjning och det kan vi också fortsätta med om vi inte förivrar oss. Energimixen av förnybar kraft kommer att ge ett väsentligt bidrag till elsystemet framöver, men vi har inte råd att stänga några dörrar inför framtiden när det gäller klimatneutrala alternativ för baskraft. I dag är baskraften utöver kärnkraft framför allt fossil med gaskraft, kolkraft eller utbyggd vattenkraft. Så innan vi kan använda de kommande förnyelsebara energikällorna som baskraft bör vi ta till vara på kärnkraftens stora fördelar.
Det finns nu en teknisk lösning på att kunna klara sig lika bra som Tjock Steffe gjorde i ”The famous Ferrari Enzo crash” 2006. Dvs. vill säga att när du kör en bil har både du och bilen en massa rörelseenergi som måste ta vägen någonstans om du krockar. Istället för att både du och bilen ska tryckas ihop så överför den här uppfinningen energin till ett hjul som börjar snurra med hög hastighet – ett så kallat frihjul eller svänghjul.
Enligt uppfinnaren Lucjan Lagiewka fördes upp till 90 procent av fordonets rörelseenergi över till det lilla svänghjulet och knappt någon rörelseenergi fanns kvar i bilen eller dess passagerare. Därmed finns det inte heller tillräckligt med energi kvar för att skada varken bilen eller passagerarna. Det som behövs är något slags arm framtill på bilden – ungefär som kolvarna längst fram på äldre tåg – som tar emot smällen. Kolven trycks in i bilen och får ett frihjul att börja snurra – ju större hjul desto mer rörelseenergi kan det ta hand om. En enkel idé. Men svårigheten är att paketera lösningen. Stötdämparen måste sticka ut så pass långt att bilen hinner bromsas ner tillräckligt mycket, och hjulet måste få plats i bilen. Men så grym är det och fungerar gör de, se bara SVTs inslag nedan!
Framtiden ställer nya krav och nya önskningar. Därför börjar det bli dags att också bygga för vad vi kan förvänta oss för framtiden och inte som idag med de lägsta nuvarande kraven som antagits för den tid som varit. I takt med att de globala miljöproblemen blir allt mer påtagliga växer medvetenheten om stadsplaneringens betydelse för miljön. Och framtiden har redan börjat!
Tidigare har man hanterat städer och natur genom att kommendera och kontrollera. Men man har börjat upptäcka att det inte är så enkelt. Det man har gjort tidigare var kanske det bästa förr, men ett problem idag. Därför finns det en hel del att tänka på för att skapa bättre förutsättningar i framtiden redan nu.
Bland annat finns det en hel del att göra när det gäller designen av hus. Inte minst för den biologiska mångfalden. Arkitekterna har åt åtminstone börjat bygga med större hänsyn till naturen. I storstäderna blir det allt vanligare med gröna tak och trädgårdar. Gör man gröna tak i Stockholm är det förstås bra för mångfalden, men om man bygger med gröna tak i Melbourne bidrar det också till att kyla av staden. Förmodligen kommer de ekologiska frågorna till slut bli avgörande för framtidens städer.
I framtiden tror jag själv att ekologiska faktorer kommer att avgöra hur ekonomin klarar sig. Vi är idag bara i början av det gröna skiftet. Ett skifte som är i klass med övergången från det agrara samhället till det industriella, eller från det industriella samhället till det postindustriella. Några nycklar till framtiden kommer ligga i att göra våra bostäder säkrare med mycket flexiblare, effektivare och ekologiskt hållbara för att helt enkelt kunna klara av framtidens tuffa och allt snabbare förändringar.
Smart buildings – The future of buildings technology.
Förra året gick regeringen ut med extra satsningar på 6,1 miljarder kr och 2012 hela 3,6 miljarder kr för att förbättra järnvägstrafiken. Med övriga satsningar blev siffran under 2011 totalt 14,3 miljarder kr och närmare 500 miljarder kr fram till 2021 på infrastruktur.
Förutom det ökade järnvägsunderhållet har nu SJ under förra veckan äntligen fått fram sin nya modell av X2000: Snabbtåget SJ 3000. SJ 3000 är ett moderniserat Reginatåg som går i Sveriges högsta tillåtna hastighet, dvs. 200 km/h, och skall tåla vinterklimat bättre med inkapslade delar och dessutom ge bättre information till passagerarna med bland annat Internet med 4G och ett stort antal tv-skärmar anslutna i vagnarna (Källa).
Informationsfilm om nya snabbtåget SJ 3000.
Men SJ 3000 är närmare ett år försenat och har sedan ett tag kommit i skymundan av ett nyare forskningsprojekt kallat Gröna Tåget. Gröna tåget är ett sjuårigt forskningsprojekt som visa på hur ett höghastighetståg, anpassat för skandinaviska förhållanden, ska byggas för att kunna köras i 250 kilometer i timmen på befintliga banor.
Gröna tåget-projektet däremot är ett höghastighetståg som fått en starkare elmotor och helt nya ”aktiva” boggier som ska klara kurvorna på befintliga spår i hög hastighet. Man har satt målet 250 km/h utan skakningar och där testkörningar visat sig klara hela 303 km/h.
Men kraven på Gröna tåget är mer än att bara kunna köra snabbt. Det ska klara de bistra nordiska vintrarna, det ska vara billigare för resenärerna att åka och det ska vara lönsammare för tågoperatörerna att köra. Resenärerna ska strömma till tack vare att restiderna blir cirka 30 procent kortare. Detta ger en restid på bara 2:45 h på sträckan Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö på bara 4 h, Stockolm-Sundsvall 3:20 h och mellan Stockholm-Umeå 5:40 h.
Biljettpriserna beräknas sjunka men SJ och andra tågoperatörer ska ändå få bättre lönsamhet. Kostnaderna för operatörerna minskar med 15-25 procent jämfört med andra tågkoncept genom bland annat en bred vagnskorg med flera sittplatser i varje vagn (Källa).
PR-film om det nya kommande Gröna tåget.
När tågen förväntas komma ut på marknaden kan dock dröja eftersom dagens järnvägssystem inte klarar av fler tåg och att det inte är tillräckligt lönsamt att byta ut nuvarande fungerande tågen. Om detta skall ske krävs tyvärr större ombyggnader av stamnätet och det finns det inga beslutade på i dagsläget. Dock kan teknikerna utnyttjas i reparationer och uppgraderingar samt säljas till utlandet, vilket på sikt ändå kommer att ge ännu bättre tåg i framtiden.
Det är ett faktum att efterfrågan på energi växer med omkring 2,2 procent årligen. Det skulle betyda en ökning från 20 300 terawattimmar idag till 33 000 terawattimmar år 2030. Hur formar man en sådan utveckling att bli hållbart för framtiden?
Det finns tyvärr inget direkt svar på den fårgan men för att kunna hantera de största pådrivande faktorerna bör man fokusera på fram för allt ett viktigt område – energiomvandling, dvs. att skapa el och utnyttja den så bra som möjligt. Det är där begreppet om en intelligent nätinfrastruktur – det smarta elnätet kommer in. Smarta nät betyder flexibela nät, smart produktion och smarta användning.
I de nuvarande elnäten följer energiproduktionen belastningen. Men i framtidens smarta nät skall elförbrukningen följa produktionen istället för tvärtom. Ett exempel på det är när elbilar och husållsapparater kan laddas på kvällstid och utnyttja exempelvis billig vindkraft. Detta innebär att vi är på väg mot ett paradigmskifte. Där vi lämnar enkelriktade energi- och kommunikationsflöden bakom oss och går mot dubbelriktade kraftflöden! Se här:
Om nu någon tycker att elpriset är ett problem i hemmet, då bör man nog snarare se över förbrukningen än priset i sig. Vilket några av lösningarna kan vara att lagra energi i frysen, tvätta eller ladda bilen när elpriset är som lägst. Här i Västerås har bostadsbolaget Mimer börjat visa vägen för framtidens hus genom att visa upp ett typhus i Vallby.
Huset är ansluten till ett smart elnät, ett begrepp som är hajpat i dag men kanske vardag år 2026. Ett sådant intelligent nät måste stå pall för massor av små nyckfulla elproducenter, som pumpar in stora mängder el blåsiga soldagar, men inte bidrar alls under vindstilla nätter. Men för att skapa ett plushus krävs många bäckar små.
I elskåpet finns en styrmodul som följer elpriset timme för timme och styr hemmets apparater automatiskt. Detta styra allt från värmeslingorna i golvet till led-spottarna i taket. När det finns ett överskott av el sjunker elpriset vilket reflekteras med att t.ex. ladda elbilen full, tvättmaskinen startar och temperaturen i frysen sänks några grader. När elpriset stiger stängs utvalda funktioner av och överskottsenergi lagras i batterier.
Medan mobiltelefonutvecklingen gjorde mobilerna allt mindre har de nu övergått till att bli stora som datorer igen. För att fortfarande få med sig sin mobil i alla situationer tror jag att mobiltelefonen även kommer att formas som en dröm jag ofta fantiserade om på högstadiet (dvs. för mer än 10 år sedan). Det var en telefon som var helt integrerad i klockan. Detta koncept verkar nu äntligen komma allt närmare verkligheten, när man ser allt fler tänka bara modeller visas upp från höger och vänster. Det skall dock nämnas att det redan finns liknande telefon-klockor att köpa, men som helt enkelt inte är tillräckligt bra för att slå igenom på allvar.
Visst skulle du kunna tänka dig en sådan här lur istället för en 4-tums skärm i fickan?
Att forma ett hållbart samhälle kräver stora förändringar [Källa]. Byggindustrin står för en betydande del av Sveriges totala miljöpåverkan [Källa]. Att bygga energisnålt genom passivhus eller plushus kommer inte att räcka. Ett naturligt ytterligare steg är att göra hela byggprocessen grön, genom att t.ex. använd livscykeltänkande, systemoptimering för att minimera naturresurser, bevara (och förbättra) naturliga ekosystem, skydda människors hälsa/välbefinnande, material och energi in-och utgångar är så ”godartade” som möjligt, utveckla och tillämpa tekniska lösningar, medvetenhet om lokal geografi/kulturer, integrera miljö-verktyg som direktvisande förbrukningsmätare…
Detta är en strategi för synkronisera arkitektur och natur på ett mer naturligt sätt. Estetiskt får det gärna påminna om den omgivande miljön samtidigt som byggnanden gärna också får väva in dess gestaltning. Ett exempel på detta kommer från MAD Arkitekter som kallar sitt hus för ”Stadsskog”, genom att den höga byggnaden påminner om ett högt svajande träd i en skog av torn.
Varje nivå erbjuds panoramautsikt från golv till tak och får punkthusets kärna att se ut som en växande stam när ljuset kommer ända in i byggnaden. Den utsvängande våningsplanen ger formen av naturliga balkonger, inklädda av vegetation, innergårdar, pooler och träd, som ger en friskare naturkänsla i en stor stadsmiljö. Enligt arkitektfirman vill man att den gröna byggnadens helhetsintryck suddar ut gränsen mellan arkitektur och natur, för att ytterligare förstärka byggnadens energismarta och resurssnåla konstruktion.
Skrivare brukar ju kanske inte vara den sexigaste prylen man stoltserar med, men det här konceptet kanske kan ändra på det. Skrivaren SWYP (See What You Print) är lika enkel som den är briljant.
Enkel pekskärm, stora knappar och du får en förhandstitt med möjlighet till redigering på hur det du ska skriva ut kommer att se ut på ett reellt sätt. Visst vill du ha en egen?
Vad man än tycker om kärnkraft så kommer den att behövas under överblickbar tid, om vi inte bygger ut vattenkraften eller använder skog eller importerad gas som bränsle. Det handlar om att klara effektbehovet. Elektricitet måste ju produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Installerad effekt i vattenkraften är 16 000 megawatt och i våra tio kärnkraftsreaktorer 9 300 megawatt. Vind och sol ger ju också elektricitet, men en vinterdag när det är riktigt kallt är effektbidraget försumbart.
Våra nuvarande kärnkraftverk moderniseras efterhand, men teknikutvecklingen gör att de kommer att fasas ut och ersättas med nya. Framtidens kärnkraftverk kommer att vara både effektivare och säkrare än dagens, men händelserna i Japan visar att stora naturkatastrofer är svåra att helt gardera sig emot.
Lärdomarna från Fukushima-olyckan är många och gör dessutom förhoppningarna på säkrare och hållbarare kärnkraft ännu större. Sverige satsar redan hundratals forskningsmiljoner på det som kallas fjärde generationen kärnkraft. Och nu pågår regeringssamtal om en ännu större satsning: En framtida svensk testreaktor – Electra.
Meningen är att den fjärde generationens ska lösa kärnkraftens mest kontroversiella problem vid sidan om olycksriskerna: dvs. avfallet. Sverige är ett av få länder som i alla fall har en utarbetad plan till 2020, då man skall börja sänkas ner avfallet 500 meter i urberget utanför Forsmark. Den nya rektorn skall ändra lagringstiden av avfallet från 100 000 till 500 år.
Än så länge handlar fjärde generationens kärnkraft om forskning och testreaktorer. Forskarnas vision är att den skall kunna kommersialiseras runt 2030. Priset för den nya typen av kärnkraft kommer i slutänden bli betydligt högre än för dagens. Det finns dock en hel bukett av tekniska lösningar för den fjärde generationens kärnkraftverk. De skiljer sig framförallt genom det kylmedium de använder.
I dag slänger vi bort omkring 99 procent av bränslet. Det finns förslag på att kombinera en modern lättvattenreaktor, en natrium- eller blykylda reaktor och en acceleratordriven reaktor, vilket skulle öka effekten betydligt.
Vetenskapensvärlds inslag om Electra
Hittills har kärnkraftverk byggts nära kusten för att klara tillgången till kylvatten. Men om kraftverket i Fukushima istället hade legat på en eller flera pråmar några mil ut i havet så hade man klarat tsunamin.
Ett flytande kraftverk är dessutom jordbävningssäkert. Med pumpar som drivs av dieselmotorer klarar man kylningen även om elektriciteten faller bort. Skulle även det fallera så är det lättare att kyla från brandbåtar än från brandbilar och helikoptrar. En sista utväg vore att sänka själva rektorn ner under vattnet. En fördel med att kraftverket ligger några mil från land är ju också att det inte finns närboende som måste evakueras – om det värsta skulle hända.
Bilden ovan visar ett förslag på hur en flytande kärnkraftsreaktor skulle kunna se ut. Förklaringar: 1. Boende. 2. Kontrollrum. 3. Reactors. 4. Turbin. 5. Generator. 6. Bränslelager
I Ryssland är man långt framme med små, 70 megawatt, kärnkraftverk på pråmar. På Östersjövarvet i St Peterburg slutmonteras nu det flytande kärnkraftverket Akademik Lomonosov, som ska placeras utanför Kamtjatkahalvön mittemot den japanska ön Hokkaido. Fler flytande kärnkraftverk, utrustade med samma typ av reaktor som används i de ryska atomubåtarna, är dessutom under planering.
Slutligen ser det dock inte ut som att Sverige kommer bygga några nya kärnkraftsverk inom detta decennium. Det för att alla frågor kring kärnkraften i stort skall hinnas vara tillräckligt utredda innan några nya planer sätts i verk.
Under båtveckan här i Öregrund kan man alltid drömma sig bort lite i fantasin vad det gäller fina båtar. Så, varför behöva göra så många val i livet när man alltid har så ont om tid. Samla därför ihop allt på ett och samma ställe så får man ut mer av allt på en och samma gång. Så tänkte i alla fall Yacht island design när dom ville vara med och skapa nästa generationens lyxkryssare.
Tropiska öar är trevliga, och vissa tycker att kryssningsfartyg också är det. Men kombinationen är nästan ännu bättre. Här finns allt en turist kan behöva: palmer, vattenfall, solstolar, pooler med mera. När det sedan inte är väder är det bara att gå ner ett par våningar och spela på enarmade banditer eller gnugga kinden mot en heltäckningsmatta i något hörn.
Tropical Island Paradise Cruiser av Yacht island design
En annan snurrig men grymt cool design från samma företag är att göra lyxkryssaren till en miniatyr av Monaco. Ja det är faktiskt också sant. Jag vet inte om dom riktar in sig på den målgruppen specifikt, men den typen av människor skulle nog även passa väldigt bra på denna båt. Se själva:
Nyhetsinslag från ryska HTB (som översatt blir NTV Television)
Kommer de här galna båtarna att finnas i framtiden tror du? Spana även in flera coola designer på www.Yachtislanddesign.com.
Om bloggen
Detta är min blogg där jag delar lite vad jag tänker och gör i livet. Det handla kanske mest om teknik, prylar, IT, trading, bygg, design, know-how, film, musik och så klar om en massa sport!
För att göra det enklare att hitta de du gillar bäst, kan du enkelt sortera inläggen här nedan.
Smart energianvändning i hemmet.
Följ mig via